Bröderna kommer ställas inför rätta efter påkörningen. Bild: Polisen/Anders Ylander
1/7

Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa.

Misstanken: Gängman körde på två – ser sig själv som offer

Efter bråket utanför Burgårdens gymnasieskola hoppade bröderna in i en bil och körde på två personer på gångbanan.
Trots det ser den ena gärningsmannen sig själv som ett offer:
– De slängde sig framför bilen.
ANNONS

Läraren stod utanför Burgårdens gymnasium med sin klass när han hörde skrik. Han gick runt hörnet och såg ett flertal personer slåss.

– En kille gick iväg blodig. Jag trodde då att det var slut på bråket.

Men kort därefter kom en bil körandes på gångbanan. Snart accelererade den kraftigt:

– Den kommer skitfort och sedan hörs en rejäl smäll, vittnade läraren.

Andra vittnen berättade om hur en av de påkörda killarna trillade åt sidan medan den andre flög upp i luften. Följt av skadade ben och blodiga huvuden.

ANNONS

– Jag uppfattade att de fick syn på killarna och siktade in sig på dem, sa läraren om sina tankar kring dådet.

Krossad framruta

Andra chockades av vad de hade bevittnat.

– Jag fick en blackout. Jag såg men jag såg fortfarande inte. Min kropp ville inte att jag skulle se det. Jag var så rädd, sa en elev.

Efter påkörningen åkte bilen snabbt från platsen.

Snart fick en civil polispatrull syn på fordonet i Lundbytunneln. Framrutan var krossad och den hade skador på karossen.

Patrullen hakade på och kunde gripa två skadade personer – som dessutom medgav att de varit med vid tumultet utanför Burgården.

Ville börja skolan

Det rörde sig om ett brödrapar. Polisens bedömning är att bröderna "ingår i en kriminell verksamhet med bas i södra Biskopsgården". De ska ha en roll "i utkanten av grupperingen, men är välkända av övriga som utgör grupperingen".

Lillebrodern sa i förhör att han kom till skolan i en förhoppning om att kunna börja där. Han mötte upp sin bror och de två blev konfronterade av ett gäng:

– De började hota oss. De var 6–7 personer, mot mig och min bror. Jag känner inte dem. Vi fick flera slag och sparkar. De hotade med att knivhugga och sådant. Vi blev rädda.

När våldet upphörde gick bröderna till en bil. Lillebrodern tog plats bakom ratten:

ANNONS

– Till höger kan jag köra ut. Men när jag kollar mot höger ser jag flera personer där. Så jag valde att köra vänster på cykelbanan. När jag håller på att köra ut så ser jag fler personer, samma personer som hoppade på oss. De slängde sig framför bilen.

Han tillade:

– Av alla slagen så var jag snurrig, kunde inte se om de slängde sig framför bilen. Min mening var inte att köra på.

”Inte vi som är gärningsmän”

Han spekulerade i att de försökte stoppa bilen.

– Jag var rädd för min och min brors liv.

Han sa också att han ser sig själv som ett offer:

– Det är inte vi som är gärningsmännen, det är de andra, sa han och fortsatte:

– Dessa personer som har skadat mig. Var är de nu? Är det vi som har blivit slagna som ska sitta här?

Storebrodern berättar även han om våldet de utsattes för, och nekar också han till den grova misshandeln:

– Det var inte meningen att köra på någon. Det gick snabbt.

Vill inte prata

Målsägandena fick frakturer i benen. I inledande förhör sa de att de inte kom ihåg något av händelsen.

Förhörsledaren: – Stämmer det att du blivit påkörd av en bil idag?

– Ingen aning.

Förhörsledaren: – Varför vill du inte berätta något?

– Jag vill inte berätta om varför jag inte vill berätta.

ANNONS

I efterföljande förhör pratade han lite mer, om än motvilligt:

– När jag blev påkörd, jag har aldrig sett dem i hela mitt liv. Jag vet inte varför de körde på mig.

I ett pm skriver polisen att denna unga man under lång tid synts tillsammans med "det gängrelaterade nätverket som kallar sig 421", också kända som Z-falangen.

Vidare skriver polisen: "NN vill inte medverka i polisen förundersökning vilket är oroväckande. Kulturen inom gängkriminalitet är att man inte medverkar i utredningar utan att man löser brott på egen hand".

Rättegång inleds

Inte heller den andre målsäganden tror att attacken var riktad mot honom.

På tisdagen startar rättegången mot bröderna. De misstänks för grov misshandel.

– Så som jag ser det var det tur att det inte blev värre skador och att man inte körde på någon annan. Att använda bil på det här sättet, som ett tillhygge, det är ett väldigt udda förfarande, menar kammaråklagare Ulrika Åberg.

LÄS OCKSÅ: Bröder begärs häktade efter bilattacken – kopplas till gäng i Biskopsgården

LÄS OCKSÅ: Gängkopplad tonåring stängs av från skolan efter bilattack vid Burgården

LÄS OCKSÅ: Åklagarens teori: Därför skedde bilattacken vid Burgården

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.

ANNONS
Jonas Attenius (S) som sannolikt blir ny kommunstyrelseordförande i Göteborg, vill flytta fram målet för när stadens utsatt områden ska vara borta. Bild: Mia Höglund
1/3

Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa.

De rödgröna vill flytta fram målet för utsatta områden

De rödgröna vill flytta fram alliansens mål om att få bort stadens särskilt utsatta områden. Socialdemokraternas gruppledare Jonas Attenius är dessutom kritisk till att man helt anpassat sig till polisens klassifikation av områden.
– Det säger inget om våra möjligheter att ordna en bra skola för barnen, till exempel. Vi skulle behöva ett annat mått, säger Jonas Attenius.
ANNONS

När alliansen tog över makten efter valet 2018 lanserade de målet att staden inte skulle ha några särskilt utsatta områden år 2025. Den kommunala bostadskoncernen AB Framtiden är sedan ett par år tillbaka igång med att genomföra ett 11-miljardersprogram för att göra sin del i arbetet.

Men för övriga delar av kommunens verksamhet saknas fortfarande en plan för hur man ska nå målet – trots att mandatperioden nu är över och det bara återstår tre år till dess att det ska vara uppfyllt.

ANNONS

– Vi tycker att det gått för långsamt, säger Jonas Attenius (S).

Planen som tagits fram är fortfarande inte antagen av politikerna. I förra veckan bordlades en omarbetad version av kommunstyrelsen. Planen innehåller en mängd åtgärder – som utökad undervisningstid, högre deltagande på förskola och fritids och bättre föräldrastöd i särskilt utsatta områden – men de rödgröna, som förhandlar om att ta över styret, tycker inte att den håller måttet.

– Tidsplanen är överdrivet optimistisk och det finns inte tillräckligt mycket redskap för att lösa de frågor som planen ska lösa, säger Daniel Bernmar, kommunalråd (V).

Pengar saknas

Flera remissinstanser är också kritiska. Förskolenämnden skriver att det saknas pengar och grundskolenämnden tycker att tidsplanen är för optimistisk. Socialnämnd Sydväst skriver att hela handlingsplanen bör omarbetas.

– Det är mycket fina målsättningar, men det förklaras aldrig hur man ska lösa det, säger Daniel Bernmar.

I alliansens budget, där målet först presenterades, användes omväxlande begreppen ”utsatta områden” och ”särskilt utsatta områden”. Det gjorde att tjänstemännen på stadsledningskontoret, när planen var uppe till beslut tidigare, tvingades be kommunstyrelsen att precisera sig: Vilken typ av områden var det egentligen de ville få bort?

– Uppdraget var inte så tydligt, säger Lisa Jacobson Flöhr, handläggare på stadsledningskontoret.

Måste jobba långsiktigt

Jonas Attenius (S) tycker fortfarande inte att det är glasklart vad som avses och säger att det yrkande som S står bakom, tillsammans med V och MP, om att flytta fram målet till 2035 omfattar både utsatta och särskilt utsatta områden. De vill alltså höja målsättningen – men skapa mer tid för att uppnå det.

ANNONS

– Om vi ska klara det här måste vi jobba långsiktigt och dedikerat.

Begreppen ”utsatta områden” och ”särskilt utsatta områden” lanserades av polisen 2015, som en hjälp för myndigheten att styra sina resurser. Definitionerna utgår från polisens perspektiv. Det heter bland annat att ett särskilt utsatt område ”kännetecknas av en allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen” och där det är "svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullgöra sitt uppdrag”.

Men begreppen har fått ett brett genomslag i samhället och många använder dem i dag mer generellt för att tala om områden med stora sociala problem.

”Behöver ett annat mått”

Jonas Attenius tycker att det är ett problem att polisens begrepp blivit det alla förhåller sig till.

– Det säger inget om våra möjligheter att ordna en bra skola för barnen, till exempel. Vi skulle behöva ett annat mått, som är bredare och mer baserat på kommunens verksamhet. Det är en fråga som vi har diskuterat internt, säger han.

– Sedan är det självklart att de här områdena är grovt segregerade och eftersatta, men ett kommunbaserat mått hade varit mer värdefullt för oss när vi ska titta på var vi ska sätta in stadens resurser.

ANNONS

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) ser de rödgrönas förslag att flytta fram målet som en väsentlig sänkning av ambitionsnivån på trygghetsområdet och säger att Moderaterna har en plan för hur satsningarna ska bekostas.

Planen kommer upp till beslut i kommunstyrelsen den 19 oktober.

LÄS OCKSÅ: AB Framtiden vill lyfta utsatta områden med nya bolag

LÄS OCKSÅ: Uppväxt i utsatthet – så vill Leila Ali Elmi lyfta förorten

LÄS OCKSÅ: Så ska Göteborg få bort alla utsatta områden – på fem år

Utsatta områden i Göteborg

Göteborg har i dag fem områden som polisen klassar som särskilt utsatta. Dessa är Biskopsgården, Bergsjön, Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet.

I mellankategorin riskområden finns Tynnered/Grevegården/Opaltorget.

I staden finns också två områden som polisen klassar som utsatta: Hisings Backa och Gårdsten.

Källa: Polisen

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.

ANNONS