För att säkra energiförsörjningen i Västsverige har Svenska kraftnät länge haft som ambition att dra en kraftledning hela vägen från Lerum i söder till Trollhättan i norr. Ambitionen har stött på patrull flera gånger då både kommuner och grannar ställt sig kritiska till att dra en luftledning på bland annat natursköna områden.

2019 nekades man att dra ledningen genom riksintresset Bredfjället – Väktorområdet och man beslutade istället att gå vidare med den södra delen av sträckan mellan Stenkullen i Lerum och Ingelkärr i Ale. Nu har Energimarknadsinspektionen (Ei) beviljat den koncessionen.

Detta väcker fortsatt ilska bland både lokala föreningar och Lerums kommun. Både privata sakägare och Lerums kommun har nämligen överklagat beslutet.

Magnus Arthurson är medlem i föreningen Regional motström som kämpat mot Svenska kraftnäts planer i nästan tio år. Han är en av dem som kommer att drabbas av ledningen. Kraftledningen planeras att dras genom en del av Magnus mark vid en sjö i Nol, i Ale kommun.

– De konfiskerar marken för mig och gör den obrukbar. Det går som ett sår genom hela fastigheten och delar fastigheten. Det är en kraftledningsgata som blir 44 meter bred där de tar ner allt och där det inte får växa någonting. Så min skog som jag har skött där, den tar de ner och så får inte den skogen brukas, säger han.

LÄS MER: 400 fotbollsplaner skog kan röjas för kraftledning

LÄS MER: Familjen får ständiga stötar – av sin tomt

Anser att det bryter mot ellagen

Magnus och de andra medlemmarna i Regional motström är inte emot att bygga kraftledningar i området utan man är emot att det är just luftledningar. Istället vill man se att ledningen i så fall skulle vara markbelagd, något Svenska kraftnät alltjämt är emot.

”Luftledningar för växelström är teknisk fördelaktigt, har högre tillgänglighet, är kostnadseffektivare och har längre livslängd, jämfört med kabel. Det gör att markförlagd växelström i princip enbart är samhällsekonomisk motiverbart och aktuellt i undantagsfall, där en luftledning inte är möjlig, som genom stadskärnor eller över sjösträckor”, skriver Joel Nylin, kommunikatör på Svenska kraftnät i ett mejl till GP.

I Magnus överklagan skriver han att Svenska kraftnät bryter mot ellagen. Han anser att dragningen mellan Ingelkärr och Stenkullen inte är samhällsekonomiskt motiverad då den enligt honom inte längre behövs. Detta på grund av att Svenska kraftnät nu också planerar ett annat projekt vid namn Västkusten som är tänkt att gå hela vägen från Skogsäter i norr till Sege utanför Malmö i söder.

Den ledningen är tänkt att ersätta den som redan finns på den befintliga ledningsgatan. Den befintliga ledningsgatan sträcker sig bland annat mellan Kilanda i Ale och Stenkullen i Lerum.

– Är det motiverat att dra en ledning som går precis väster om en befintlig ledning? Hur kan man samhällsekonomiskt säga att det är motiverat att bygga två mil ny väg och bryta 44 meter ledningsgata i riksintresse för friluftsliv där inga bygglov får komma till. Man bygger över sjöar och över höjder som påverkar landskapsbilden. Det här blir ju mer eller mindre ett dött område, två mil, 44 meter brett.

LÄS MER: Göteborgs Energis vd: Jag är bekymrad för framtiden

Svenska kraftnät: Krävs för att klara elhandeln

Joel Nylin, kommunikatör på Svenska kraftnät svarar på kritiken i ett mejl till GP. Han påtalar att den nya ledningen motiveras genom behovet av att stärka överföringskapaciteten till Göteborgsområdet och för att underlätta elhandel med södra Norge och Danmark.

”Enligt EU-regler är det inte tillåtet att interna svagheter någonstans i ett lands transmissionsnät får följder för ett fritt handelsflöde mellan länder. Den nya ledningen krävs för att vi ska klara dagens elhandel utan fysiska begränsningar.”, skriver han i mejlet.

Han fortsätter att poängtera att Projekt Västkusten, och delen av ledningen som går igenom Ale och Lerum, inte tjänar samma syfte som den nya ledningen.

”I Västkustförnyelserna ersätter vi befintliga ledningar som snart når sin tekniska livslängd. Det handlar således om att upprätthålla funktionaliteten i det befintliga nätet genom att förnya ålderstigna ledningar med nya sådana. Det bidrar inte till att uppfylla drivkrafterna som förstärkningen Ingelkärr-Stenkullen syftar till”, skriver Joel Nylin i mejlet.

LÄS MER: Därför sprakar det om spårvagnsledningarna

Kommunen kommer också överklaga

Även Lerums kommun har fört kampen mot Svenska kraftnät en längre tid. De har som så många gånger förr, också valt att överklaga den aktuella beviljade koncessionen mellan Stenkullen och Ingelkärr.

– Vi har varit emot den nya sträckningen för att det delar upp kommunen ytterligare, vi känner oss nästan som en transit-kommun. Det är ingen vacker syn och samtidigt blir det också en påverkan på vad vi kan bygga ut i vårat samhälle. Det tar ju mark i anspråk som gör att vi har svårare att utveckla samhället, säger Eva Andersson (C), kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor i Lerums kommun.

Svenska kraftnät har inte tagit del av kommunens överklagan och kan inte svara på det som skrivs där men svarar på den allmänna kritiken från Lerums håll.

”Det är såklart inte vår ambition att hindra kommunens utveckling och i valet av sträckning väger vi in flera aspekter, varav kommunens intressen och planer är en viktig del. Men för att möta samhällets behov av el behövs transmissionsnätsledningar och de kan inte byggas utan viss påverkan på omgivningen”, skriver Joel Nylin på Svenska kraftnät.

Ale kommun ser också helst att ledningen blir markbelagd men man kommer inte att överklaga beslutet. Faktum är att Ale kommun inte är sakägare till delen av ledningen som kommer att dras genom kommunen.

– Vi måste äga mark- och detaljplanearbete för att med någon form av hävd säga att det påverkar vår samhällsutveckling. Att använda den utan ha det blir inte rätt, det blir degraderande av det verktyget. Sedan måste Ale också bidra till samhällsutvecklingen får vi inte glömma, säger Mikael Berglund, kommunstyrelsens ordförande i Ale kommun.

TEXT

Andres Kriisa

andres.kriisa@gp.se

Följ

BILD

Sara Johari

sara.johari@gp.se

Följ