Branden som startade vid porten intill ett lägenhetshus i Hammarkullen i början av juli är fortfarande under utredning.

Branden uppmärksammades mycket av flera skäl. Dels på grund av den heroiska räddningsaktionen fångades på film och dels på grund av att flera av de drabbade tillfälligt stått utan bostad efter branden.

LÄS MER: Brandplatsen i Hammarkullen undersökt – svaren dröjer

Polis har tidigare konstaterat att branden av allt att döma var anlagd, och den utreds som grov mordbrand.

En teknisk undersökning gjordes snabbt på platsen. Men svaren från polisens Nationellt forensiskt centrum, NFC, kommer att dröja, eftersom polisens tekniker har en fortsatt stor arbetsbörda.

– Jag fick höra ett par veckor, svarar förundersökningsledaren Anna-Karin Pettersson på frågan om när materialet från NFC väntas anlända.

Hur bedömer du chanserna att utreda brottet?

– Det beror helt och håller på vad protokollet från den tekniska undersökningen visar. Om vi har mycket eller om vi inte har något, säger Anna-Karin Pettersson.

Vad är det ni behöver att det här ska klaras upp?

– Till exempel en brännbar vätska. Är det anlagt, som vi tror? Eller något som visar att det fanns naturliga orsaker till branden, så som ett elfel.

– Det som är svårt med just bränder är att kan ha funnits något material som kunde ha knutits till en specifik person, men att det då har brunnit upp. Bränder är därför oftast svåra att binda till någon.

Mordbrandsutredningen kvarstår enligt Anna-Karin Pettersson och med det misstanken om att branden startades med uppsåt.

Polisen har än så länge inte upptäckt någon hotbild mot någon som, så vitt polisen vet, bor på adressen.

Svårt att hitta alla målsägande

Det som främst tar upp polisens arbete är nu att lokalisera och prata med målsägande – alltså de som drabbades av branden i fråga och de som befann sig i huset när det brann.

Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort.

– För vår del har det varit ganska mycket svårigheter. Många är skrivna på adressen, men bor inte där – och många som bor där är inte skrivna på adressen. Vi har ett gediget arbete med att utreda hur många målsägande vi faktiskt har, säger Anna-Karin Pettersson.

Problemet är inte nytt och är något polisen märkt av även i andra sammanhang.

– Det är något som vi har uppmärksammat mer och mer, säger hon.

Ett allvarligt problem

Poliskommissarie Anders Klingberg vid lokalpolisområdet Nordost i Göteborg instämmer i sin kollegas beskrivning av problemet.

– Tänk om det hade varit ännu allvarligare och folk hade dött, säger han och hänvisar till svårigheterna som kunnat uppstå med identifiering.

Han menar att problemet inte stannar vid svarta kontrakt. Polisen har under en längre tid arbetat mot folkbokföringsbrott. Att människor inte bor där de står skrivna ställer till det på flera sätt i polisens arbete.

– Vid husrannsakningar till exempel. Vi mannar upp och åker till adressen där personen är folkbokförd, så visar det sig att det bor en helt annan familj där, säger han och förklarar hur man i bekämpningen av problemet bland annat är på jakt efter de som utnyttjar systemet för egen vinning – genom till exempel bidragsfusk.

– Vi är inte ute efter till exempel par som testar att bo ihop.

En väldigt utsatt position

Integrationspolisen Ulf Boström arbetar i nordöstra Göteborg och är även aktiv i kommunpartiet Demokraterna.

Han berättar att problemen med svartboenden sträcker sig längre än sökandet av personer. Den som hyr svart befinner sig även i en väldigt utsatt situation.

– Säg till exempel att man är papperslös och det begås ett brott utanför lägenheten. Man ser brottet: ett rån, en skjutning, en misshandel. Man kan inte ringa polisen – man kan inte ens ringa och larma hyresvärden om vägglöss, säger han och fortsätter:

– De kan inte göra någonting.

”Det handlar först och främst om trygghet”

Malin Pethrus är pressansvarig på Bostadsbolaget. Hon säger att man ser allvarligt på problemet med att människor som inte är bokförda på en adress ändå bor där.

– Det handlar först och främst om trygghet. Grannarna ska veta vilka som bor bredvid dem. Sedan har vi en stor bostadsbrist i Göteborg. Då är det viktigt att fördelningen av lägenheterna sker rättvist och de som har stått i kö är de som ska få kontraktet.

Hon menar att problemet bottnar i bostadsbristen.

– Hade vi inte haft den, då hade vi inte haft någon marknad för olovlig andrahandsuthyrning.

Har ni något eget ansvar i hur situationen ser ut i just era hyreshus?

– Det ansvaret vi tar är att vi har en egen organisation som hanterar olovlig andrahandsuthyrning. Innan gjorde vi det själva, alltså drev ärendena, men eftersom det tog allt mer tid så skapades en separat organisation för att hantera dem mer effektivt.

Bostadsbolaget har några olika metoder för att upptäcka svartboende. Främst handlar det om tips från hyresgäster som berättar om misstänkt svartboende.

– Sedan lämnar vi över det till vårt systerbolag, som tar ärendet vidare.

TEXT

Fredrik Lindblom

fredrik.lindblom@gp.se

Följ