Drygt 80 frågor behöver du fylla i för att registrera dig hos företaget Colive, som i samarbete med Wallenstam byggt två så kallade coliving-hus på Kallebäcks terrasser. Företaget öppnade sitt första delningsboende, en uppdaterad version av den klassiska kollektivformen, i Stockholm för tre år sedan och växer så det knakar.

För att anmäla intresse att bo i en lägenhet med mellan fyra och elva främlingar måste du visa att du kan betala hyran, som kommer ligga kring 7 000 kronor.

– Jag vill verkligen understryka att det inte bara är en hyra, utan en månadsavgift där det bland annat ingår hemförsäkring, el, wifi, fullt utrustat kök och städning av de gemensamma utrymmena, säger Katarina Liljestam Beyer, medgrundare och operativ chef på Colive.

LÄS MER: Fastighetsmiljardären bygger kollektiv i Kallebäck

Coliving kollar också dina skulder, ditt belastningsregister – och så får du svara på 80 frågor om hur du är som person. Det hela bygger på ”the big five”, ett antal påståenden som ska ringa in din personlighetstyp och som ofta används vid personalrekrytering.

– Det vi vill göra med det här är att försöka bli bättre än slumpen på att matcha ihop människor. Det handlar om att hitta folk som funkar bra tillsammans. Med det sagt så måste man inte umgås hela tiden, men det är en fördel om man gillar folk och kan säga hej när man möts i köket, säger Katarina Liljestam Beyer.

Efter att ha svarat på påståenden som ”Jag har inga problem med att bryta regler eller löften”, "Jag brukar vara väldigt organiserad” och ”Jag är inte intresserad av andra personers problem” matchas de nya hyresgästerna ihop.

Kan man hamna i ”slöhubben” och bo i misär med de andra latmaskarna?

– Haha, nu är ju inte jag psykolog, men ibland kan det vara bra att matcha ihop liknande personligheter, ibland är det tvärtom. Det kanske inte är jättebra om det bor två väldigt extroverta personer som älskar att dra igång saker i samma hub, det kanske är bättre att sprida ut dem.

Stor omsättning på folk

Dessutom förväntas en lägenhet, eller hub som det kallas i colive-världen, ha ganska stor omsättning på hyresgäster och man ägnar sig inte åt att ”matcha om” de boende, enligt Katarina Liljestam Beyer.

– Vår målgrupp är unga vuxna 20–35 år, som befinner sig i glappet efter studier, men innan man kanske flyttar ihop med någon och blir mer bofast. Det glappet växer sig allt större och många unga flyttar mycket mellan olika jobb och städer i dag. Coliving löser inte bara bostadsbristen, utan också den sociala hållbarheten.

Men varför använda engelska termer som coliving, roomies och hub? Enligt Katarina Liljestam Beyer handlar det om att coliving är en internationell trend och att omkring en fjärdedel av deras hyresgäster kommer från andra länder för att jobba eller studera i Sverige.

– De känner väl till konceptet, som redan vuxit sig stort i andra länder, och är ofta intresserade av att bo med svenskar, för att få hjälp in i samhället och lära sig språket, säger hon.

Lärdomarna från de första delningsboendena i Stockholm är framförallt två: De boende vill ha egen toalett och dusch, hur pyttiga dessa än blir – och gemensamma stekpannor har kort livslängd.

– Det som det blir mest konflikter kring är städning i köket, men så har jag ju det hemma med två tonårsbarn också.

LÄS MER: Nybyggda kollektiv kan korta Göteborgs bostadsköer

TEXT

Johanna Hagström

johanna.hagstrom@gp.se

Följ

Efter nästa årsskifte kommer Göteborgs stad fimpa hela sin organisation för stadsplanering. Det tidigare systemet har kritiserats för att orsaka en stuprörseffekt som leder till att många projekt drar ut på tiden och att den ena handen oftast inte har koll på vad den andra sysslar med.

Det var med anledning av detta som partierna i Göteborg, med undantag för SD, gjorde upp om att göra en total omorganisation.

Syftet är att få en mer effektiv organisation. Olyckligtvis nog har de nya förvaltningarna betydligt krångligare namn än sina föregångare. Från och med 2023 försvinner exempelvis stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret och ersätts med bland annat förvaltningen med ansvar för fysisk planering och förvaltningen med ansvar för genomförande och förvaltning kopplat till byggande.

Tungt namn utanför

I dagarna presenterades vilka topptjänstemän som blir direktörer i den nya organisationen. Något som väckt diskussion i efterhand är att Göteborgs fastighetsdirektör Martin Öbo, som är en av stadens mest profilerade och tunga tjänstemän, får lämna.

– Jag hade stort hopp om att jag skulle få förtroende att leda den nya exploateringsförvaltningen. Beskedet kom för mig både abrupt och lite oväntat, säger han.

Vad tror du ligger bakom att du inte fick jobbet?

– Jag vill inte spekulera i varför det blev som det blev. Jag är den jag är och jag skäms inte för det. Sedan om andra bedömer att det inte räcker hela vägen får det stå för dem.

I måndags kväll fick Martin Öbo ett telefonsamtal av Göteborgs stadsdirektör Eva Hessman, om att han inte var med på listan av namn som då fortfarande diskuterades i politiken.

– Sedan kom under onsdagen beslutet och därefter det nu beryktade mejlet, säger han.

På onsdagen fick Martin Öbo via mejl reda på att han inte kommer få något direktörsuppdrag i den nya organisationen. I mejlet stod det att han själv skulle informera fastighetsnämndens ordförande samt fastighetskontorets chefer om förändringarna.

Öbo får lämna efter 24 år

Martin Öbo har arbetat på fastighetskontoret i 24 år och är i grunden jurist. De senaste elva åren har haft en direktörsroll, först som biträdande fastighetsdirektör och sedan 2017 som fastighetsdirektör. Han anställning kommer nu att upphöra vid årsskiftet.

Hade du velat ha en förklaring kring varför du inte får vara kvar?

– Det är klart att jag hade uppskattat det, säger Öbo och hoppas fortfarande att han ska få ett tydligt besked kring vad han hade kunnat göra annorlunda.

Rekryteringsprocessen av de nya direktörerna sköttes av stadsdirektören Eva Hessman tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M), samt de vice ordförandena Axel Darvik (L) och Daniel Bernmar (V).

Kritik mot beslutet

Demokraterna har som enda parti reserverat sig mot de nya utnämningarna. Partiet hade velat se en bredare förankringsprocess och kopplar samtidigt ihop beslutet med Göteborgs stads tystnadskultur.

– Man har dels sagt ”nej tack” till en av stadens direktörer som arbetat här över tio år, som vi bedömer har levererat bra, som jobbat med öppenhet och kommit fram med obekväma slutsatser och underlag. Och dels blir jag bedrövad när man inte ens kommunicerar med direktören om varför man gjort som man gjort, säger Patrik Höstmad (D), ledamot i fastighetsnämnden.

Han fortsätter:

– Martin Öbo står för något helt annat än den tystnadskultur som vi har problem med i Göteborg.

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) menar att man har följt de regelverk som finns vid rekrytering av förvaltningsdirektörer. Samtidigt vill ha påpeka att det inte rör sig om att någon fått sparken – utan att de gamla förvaltningarna upphör och därmed även direktörernas anställning.

– Jag tycker att alla direktörer har gjort ett bra arbete för Göteborgs stad och vi har haft många duktiga sökanden. Vi har valt ut de som vi tyckte var mest lämpade. Ibland kan man få bilden av att någon har sagts upp här och det stämmer inte.

Hur kommer det sig att Martin Öbo inte blivit informerad om varför han inte fick ett jobb i den nya organisationen?

– Vi har följt den rekryteringsprocess som vi har med alla direktörer och jag utgår från att han har blivit informerad av detta.

LÄS MER:

LÄS MER: Stuprörsorganisationen ett problem – som kvarstår

LÄS MER: Politikerna överens om ny stadsplanering

TEXT

Etezaz Yousuf

etezaz.yousuf@gp.se

Följ