Många stadsdelstorg har under långa tider fört en tynande tillvaro och GP:s arkiv är fullt av texter som beskriver eländet – hur bra de var när när de byggdes och hur illa det blev ett antal decennier senare. Samtidigt finns ständigt hoppet om att det ska kunna vända och en hel del går faktiskt i den riktningen.

Stadsarkitekt Björn Siesjö fick i uppdrag att göra ett urval av bra och dåliga torg ur ett funktionsperspektiv. Nu ska han få förklara sig.

Fyra torg har valts ut för dagens rundtur; Rymdtorget, Kortedala torg, Gamlestads torg och Guldhedstorget. De får illustrera goda egenskaper liksom problem och brister som är avgörande för att torgen ska fungera väl.

Rymdtorget i Bergsjön är första anhalten.

Björn Siesjö framför huvudentrén till Rymdtorgets lilla köpcentrum. Här händer mycket just nu. Inte i själva köpcentret men på andra sidan gatan där det nya kulturhuset håller på att byggas. Bild: Måns Langhjelm

Björn Siesjö framför huvudentrén till Rymdtorgets lilla köpcentrum. Här händer mycket just nu. Inte i själva köpcentret men på andra sidan gatan där det nya kulturhuset håller på att byggas. Bild: Måns Langhjelm

Rymdtorget blev inte som det var tänkt från början. En omdragen spårvägslinje sänkte torget från start. Nu pågår en räddningsmanöver, inte på själva torgytan men i nära anslutning. Här Björn Siesjö framför en relativt ny muralmålning i närheten. Konstnären heter Christoffer ”Sagie” Svedjeby och motivet har röstats fram av hyresgästerna. Bild: Måns Langhjelm

Rymdtorget blev inte som det var tänkt från början. En omdragen spårvägslinje sänkte torget från start. Nu pågår en räddningsmanöver, inte på själva torgytan men i nära anslutning. Här Björn Siesjö framför en relativt ny muralmålning i närheten. Konstnären heter Christoffer ”Sagie” Svedjeby och motivet har röstats fram av hyresgästerna. Bild: Måns Langhjelm

Det är här det sker, upprustningen av Rymdtorget. Byggplatsen för det nya kulturhuset till höger, entrén till köpcentret mittemot på andra sidan gatan och Vårdcentralen som skymtar fram till vänster i bild. Bild: Måns Langhjelm

Det är här det sker, upprustningen av Rymdtorget. Byggplatsen för det nya kulturhuset till höger, entrén till köpcentret mittemot på andra sidan gatan och Vårdcentralen som skymtar fram till vänster i bild. Bild: Måns Langhjelm

Innan vi sammanstrålar har Björn hunnit ta en runda genom området. Träffpunkten är utanför det lilla köpcentret som ryms i en avlång byggnad och där dragplåstret är mataffären men där det också finns frisör, frukt- och grönsakshandel, kafé och ytterligare ett par butiker.

På andra sidan gatan byggs det nya kulturhuset och vid sidan om ligger den välbesökta vårdcentralen som svävar på pelare ovanpå ett parkeringsdäck.

Björn Siesjös korta omdöme om Rymdtorget är:

– Det här är dåligt, men det kommer att bli bra.

Han har stora förhoppningar på att det nya kulturhuset kommer att göra området till en livlig samlingsplats. Redan nu är det här som flest människor rör sig. Vägen till vårdcentralen som skär rakt igenom ytan mellan kulturhuset och köpcentret får vara kvar, men den ska i stället göras om till gångfartsgata. Det kanske inte blir ett torg i vanlig bemärkelse, men är med Björns ord ”ändå ett sätt att få till någonting som blev fel från början”.

Ursprungligen var nämligen tanken att själva torget skulle utgöras av ytan mellan den andra kortändan på köpcentrets byggnad, där biblioteket ligger i dag, och Bergsjöskolan. Den ytan finns kvar men i princip ingenting händer här. Björn pekar på ett område som ser ut som ingången till en igenbommad tunnel.

– Här uppe skulle det ha varit liv och rörelse och i nedre plan skulle spårvagnen gått igenom under torget.

Men någon spårvagn blev det aldrig. Berget var för skört –spårvagnsdragningen fick i stället gå bakom Bergsjöskolan.

– Konsekvensen var att här aldrig blev ett levande torg. Det blev bara en passage.

Vad kan man göra med den här ytan, tycker du?

– Man kan göra en massa saker. Problemet är var man ska ha liv och rörelse. Kollektivtrafiken är långt borta vilket påverkar platsens möjlighet att leva och biblioteket kommer ju att flytta till kulturhuset. Men man kan kanske ha mer grönska. Allt måste ju inte vara kommersiellt.

LÄS MER: 700 bostäder i Bergsjön ska öka tryggheten

Vi vandrar vidare tillbaka mot startpunkten och Björn ser fundersam ut.

Vad tänker du när du ser det här?

– Jag tänker att det finns mycket som är superintressant här. Det har inte hänt så mycket i de här delarna av stan på 50 år men nu byggs det mycket nya bostäder. Tillsammans med kulturhuset kan det göra Bergsjön vitalt igen.

Att det är Kortedala torg vi är på väg till går inte att ta miste på. Kan det möjligen vara ett av Göteborgs bästa torg? Bild: Måns Langhjelm

Att det är Kortedala torg vi är på väg till går inte att ta miste på. Kan det möjligen vara ett av Göteborgs bästa torg? Bild: Måns Langhjelm

Till och med en kall och råfuktig januaridag sitter folk på bänkar på Kortedala torg som fått en i Björn Siesjös ögon lyckad ansiktslyftning. Bild: Måns Langhjelm

Till och med en kall och råfuktig januaridag sitter folk på bänkar på Kortedala torg som fått en i Björn Siesjös ögon lyckad ansiktslyftning. Bild: Måns Langhjelm

Ett allmänt problem för torgen har varit den låga befolkningstätheten i dag jämfört med när de byggdes. För att få mer liv har ett rejält högt hus med lägenheter nyligen byggts (inte det på bilden). Bild: Måns Langhjelm

Ett allmänt problem för torgen har varit den låga befolkningstätheten i dag jämfört med när de byggdes. För att få mer liv har ett rejält högt hus med lägenheter nyligen byggts (inte det på bilden). Bild: Måns Langhjelm

Nästa anhalt är Kortedala torg, kanske det torg Björn Siesjö är allra mest förtjust i. Ju längre vi går runt och tittar desto mer nöjd verkar han vara.

– Det här tycker jag är ett väldigt bra torg som fungerar. Det blir en mittpunkt i stadsdelen. Här rör sig folk fram och tillbaks och vi har även släppt fram bebyggelse här, säger Björn Siesjö och syftar på ett nytt grönt höghus med bostäder i ena hörnet av torget.

Mer människor är bra för torget, som ger ett välmående och välvårdat intryck och inte alls känns ödsligt trots sin storlek. Länge upplevdes det dock som både ödsligt och avslaget, en svacka som torget nu tycks ha tagit sig ur. Förutom det nya höghuset har en hel del kraft lagts på markarbeten och planteringar.

Vad gör det här torget så bra?

– Som alltid är det stråken som leder hit, säger Björn Siesjö och pekar på de olika ingångarna till torget.

Men det behövs mer:

– Sen finns tillräckligt med service och folk som efterfrågar servicen. Det är viktigt. Men också att det är trevligt. Man har ansträngt sig en hel del med marken och lekparken.

Björn gillar också den mänskliga skalan på torget, och trots att det är stort så känns det inte överstort. Nyckeln har varit att dela in det i olika rum. Från att ha varit ganska öde förut har man lyckats vitalisera torget.

Vad krävs för att vända dåligt till bra?

– Det kan vara ganska lite som får det att tippa över. Att det känns välkomnande, trevligt och tryggt. Sen ska det ha affärer som människor efterfrågar, då funkar det.

LÄS MER: Se stadsarkitektens fem "glömda" platser i Göteborg

Björn Siesjö ser potentialen i Gamlestads torg, ett litet torg som i dag mest genomströmmas av människor på väg i kollektivtrafiken. Med tiden, när stadsdelen växer upp, kommer det att bli bra, tror han. Bild: Måns Langhjelm

Björn Siesjö ser potentialen i Gamlestads torg, ett litet torg som i dag mest genomströmmas av människor på väg i kollektivtrafiken. Med tiden, när stadsdelen växer upp, kommer det att bli bra, tror han. Bild: Måns Langhjelm

Kontorsskrapan i glas är landmärket som visar var Gamlestads torg ligger. Arkitektbyten under byggets gång ledde till slut till det här resultatet. Ursprungsidén var bra, nu blev det halvbra, tycker Björn Siesjö. Bild: Måns Langhjelm

Kontorsskrapan i glas är landmärket som visar var Gamlestads torg ligger. Arkitektbyten under byggets gång ledde till slut till det här resultatet. Ursprungsidén var bra, nu blev det halvbra, tycker Björn Siesjö. Bild: Måns Langhjelm

Kontorsskrapan i glas till vänster och världskulturhuset till höger ramar in det lilla torget. Trots att det blev väldigt litet är Björn Siesjö ganska nöjd med det. Nu behövs lite tid för att saker ska sätta sig, menar han. Bild: Måns Langhjelm

Kontorsskrapan i glas till vänster och världskulturhuset till höger ramar in det lilla torget. Trots att det blev väldigt litet är Björn Siesjö ganska nöjd med det. Nu behövs lite tid för att saker ska sätta sig, menar han. Bild: Måns Langhjelm

Efter denna 50-talspärla är det dags för något splitter nytt. Färden går vidare till nybyggda Gamlestads torg. En helt annan typ av torg som också tillhör kategorin bra torg i Björn Siesjös ögon.

– Det har ju en delvis annan karaktär jämfört med de andra torgen, konstaterar Björn, och det har han ju rätt i.

Här passerar massor med folk för att byta mellan pendeltåg, spårvagnar och bussar. Själva torgytan är minimalistisk, omgiven av en hög kontorsskrapa i glas på ena sidan och världslitteraturhuset på den andra. En brant trappa leder ner till en passage under kontorsskrapan och i botten på fastigheterna runt det lilla torget hittar man diverse affärsutrymmen som befolkas av kedjor som Pressbyrån (modell stor) och en av stans större kafékedjor. Vill man slå sig ner någonstans här så måste man gå inomhus.

– Det är ett ganska aktivt och brötigt torg som behöver tid på sig för att växa in i den stadsdel som håller på att växa upp runtomkring, säger Björn Siesjö.

Han gör en svepande armrörelse för att visa var allt det nya ska byggas på denna historiska mark där en gång Nya Lödöse låg. Och det är mycket.

LÄS MER: Så ska Gamlestaden bli en del av innerstaden

Kan man egentligen kalla Gamlestads torg för ett torg?

– Ja, det är väldigt tydligt ett torg. Det finns ju torg med olika funktioner i stan – sen finns det torg som inte har någon funktion alls. Men det här har en tydlig funktion.

Det Björn Siesjö tänker på är att Gamlestads torg är en mittpunkt, just nu för människor i kollektivtrafiken som byter färdsätt, men efterhand som det byggs bostäder, folk flyttar in och verksamheter etablerar sig så blir det en stadsdel också.

– Då är ju det här ett väldigt tydligt stadsdelstorg. Jag tror vi måste ge det lite tid så blir det bättre efterhand. Men visst, egentligen hade vi behövt ha torget tre-fyra gånger så stort för att det ska bli riktigt bra. Då hade man kunnat få utrymme för sittplatser och annat. Nu blev det inte riktigt så.

Vill man sätta sig ner utomhus ett ögonblick får man i stället korsa spårvagnsspåren och gå ner ett par trappsteg mot Säveån där nybyggda bostadshus vuxit upp längs åkanten. Här kan man slå sig ner och andas ut en stund.

LÄS MER: "Gamlestadstorgets nya landmärke liknar en trasig smartphone"

Björn Siesjö blir lite beklämd av det öde Guldhedstorget. ”Det här är lite ledsamt”, säger han. Bild: Måns Langhjelm

Björn Siesjö blir lite beklämd av det öde Guldhedstorget. ”Det här är lite ledsamt”, säger han. Bild: Måns Langhjelm

Björn Siesjö visar en bild på hur Guldhedstorget såg ut på 40-talet när det var nytt. Då hade folk skäl att röra sig över torget och slå sig ner på någon av de många bänkarna eller äta på den stora restaurangens uteservering. Bild: Måns Langhjelm

Björn Siesjö visar en bild på hur Guldhedstorget såg ut på 40-talet när det var nytt. Då hade folk skäl att röra sig över torget och slå sig ner på någon av de många bänkarna eller äta på den stora restaurangens uteservering. Bild: Måns Langhjelm

I dag är det inget som händer på Guldhedstorget. ”Sen finns det säker kulturmiljöfolk som säger att det här är fantastiskt, men jag delar inte den uppfattningen i så fall”, säger Björn Siesjö. Bild: Måns Langhjelm

I dag är det inget som händer på Guldhedstorget. ”Sen finns det säker kulturmiljöfolk som säger att det här är fantastiskt, men jag delar inte den uppfattningen i så fall”, säger Björn Siesjö. Bild: Måns Langhjelm

Vi lämnar trafikbullret och rullar vidare till dagens sista anhalt, Guldhedstorget på Norra Guldheden. Området byggdes i slutet på 1940-talet som ett utställningsområde för bostadsbyggande och ingår i dag i Göteborgs bevarandeprogram.

En bild från 1940-talet visar ett stenlagt kvadratiskt torg med gott om bänkar och blomlådor. Längs den öppna sidan mot gatan har träd planterats, den lilla parken, Olssons trädgård, med den lilla dammen löper längs med en annan sida och de två sista är bebyggda med var sin fastighet i vinkel. I den ena byggnaden finns flera mindre butiker med utgång mot torget och två våningar med lägenheter ovanpå. Den andra är en större restaurang. Under det utskjutande taket sitter folk och äter.

Gott om liv och rörelse här.

2022 finns byggnader, park och den stenlagda torgytan kvar. Även träden står kvar – såvida de inte har bytts ut. Det som är borta är människorna och mellan träden står parkerade bilar i stället för parkbänkar.

Förutsättningar finns egentligen för ett levande torg. Ändå är det en oändligt ödslig plats. Enda undantaget är affärerna på andra sidan gatan som löper längs med torget. De tycks fungera och här stannar folk till.

– Det här kan man kalla ett torg som inte fungerar. En väldigt tom plats. Det kanske är stiligt, men fullständigt stendött, konstaterar Björn Siesjö.

Skälen är flera. Restauranghuset som en gång i tiden drog till sig människor som rörde sig fram och tillbaka över torget har sedan länge tagits över av en klinik specialiserad på plastikkirurgi. Ett annat skäl är att butikslokalerna i entréplanet på bostadslängan i sin helhet tagits över av Tempo. Entrén vetter däremot inte in mot torget. Den sidan har i dag reducerats till en tyst baksida. Befolkningsmängden är ett tredje skäl. I området bor i dag ungefär hälften så många som när det byggdes.

– Inget strömmar här. Varför ska man vara här? frågar sig Björn Siesjö.

Vad skulle du ha gjort för att få liv i torget?

– Jag tror att man hade vunnit på att öppna upp i det stängda hörnet mellan den forna restaurangen och Tempo-huset. Och kanske tillföra en byggnad i hörnet mot gatan för att få lite fart på det, ungefär som i Kortedala eller 16-våningshuset på Axel Dahlströms torg, säger Björn Siesjö.

Guldhedstorget kommer dock att få en försiktig ansiktslyftning redan i år. Park- och naturförvaltningen planerar bland annat att rusta upp gångstråken i Olssons trädgård i anslutning till torget och sättningarna på själva torget ska åtgärdas. Den gamla stenläggningen ska dock bevaras. Dessutom kommer parkbänkar att ställas ut. Om det räcker för att få liv i torget får tiden utvisa.

LÄS MER: Därför ser Guldhedstorget ut som det gör

Tror på torgens framtid

Nu är rundturen slut. Vi har rört oss från 1940-talet till 2010-talet och sett exempel på både bra och dåligt. Björn Siesjö får frågan vad han ställer för diagnos på Göteborgs torg, generellt sett?

– Jag skulle vilja säga att man är dålig på att skapa rum i Göteborg. Om du tänker dig ett torg som Järntorget. Hur många uppfattar det som ett torg? Det är ju i själva verket så att man har dragit dit en massa trafik, även om det har blivit bättre nu.

Torg som har byggnader på fyra sidor som väggar i ett rum är vi alltså dåliga på. I stället är de ofta öppna åt olika håll och släpper in vindar som får fart över torgen.

– Det är för öppet, det är för glest och det är för icke-urbant, slår Björn Siesjö fast.

Samtidigt tror han på framtiden för stadsdelstorgen. Många av dem byggdes under efterkrigstiden när begreppet ABC-staden dominerade. ABC som i Arbete, Bostad och Centrum. Tanken var att det skulle vara korta avstånd mellan människors bostad, jobb, affärer och samhällsservice.

Det funkade till en början, men sen slog bilismen igenom. Folk åkte hellre långt bort till nya, stora köpcentrum för att handla och befolkningstätheten minskade rejält efter hand. Mattan drogs bort under torghandlarnas fötter.

I dag håller pendeln på att svänga.

– Jag tror på en revival för de här torgen, säger Björn Siesjö.

Det grundar han på att den pågående förtätningen och ambitionen att skapa välbesökta stråk i anslutning till torgen.

– Men också att den nya generationen unga värderar småskalighet, kvalitet och närhet framför att ta bilen till ett köpcentrum för att handla billig, ommärkt köttfärs.

LÄS MER: Skönhetsidealen som delar Göteborg

TEXT

Jannika Wasastjerna

jannika.wasastjerna@gp.se

Följ