Sedan maktskiftet efter valet 2018 har nio anställda hos Moderaterna i stadshuset lämnat sina jobb. Partiet har åtta tjänster, så i praktiken har alltså mer än hela staben för det parti som styr Göteborg bytts ut på drygt tre år.

Ytterligare två personer är på väg ut, bland dem stabschefen Per Hellqvist som under onsdagen informerade personalen om att han sagt upp sig.

Redan i somras – när den andra stabschefen på lika många år lämnade stadshuset – restes frågan om varför så många slutar av den moderata fullmäktigegruppen: här hade man efter 24 års väntan äntligen tagit över styret, jobben i stadshuset borde vara superattraktiva – och ändå slutade alla. Hur var det möjligt?

En ledamot föreslog att man skulle anlita en extern konsult för att genomföra avgångssamtal för att få svar. Men inget hände.

Situationen diskuteras på förbundsstyrelsenivå, men våra verktyg är begränsade.

Under måndagskvällen var frågan om den höga personalomsättningen på nytt uppe på den moderata fullmäktigegruppens möte. Anledningen: ett brev från en tidigare anställd, som slår larm om en osund arbetsmiljö.

Det handlar om härskarteknik, att de anställda inte mår bra och om tystnadskultur: ”Moderaterna kommer att ha kvar denna problematik, så länge man inte gör något åt ledarskapet. Det är ytterst problematiskt när man har en ledare som inte visar tillit till sin personal och inte heller till sin KF-grupp, utan allt toppstyrs”.

GP har varit i kontakt med den tidigare anställde som säger att hen står för innehållet, men inte vill uttala sig ytterligare.

Diskuteras i förbundsstyrelsen

Johan Abrahamsson är ordförande för Moderaterna i Västra Götaland. Han är väl insatt i situationen i Göteborg och berättar att den har varit uppe i förbundsstyrelsen.

– Jag skulle ljuga om jag säger att vi inte har diskuterat frågan. Situationen diskuteras på förbundsstyrelsenivå, men våra verktyg är begränsade. Det vi kan göra är att ge stöd eller utbildning, men vi kan inte gå in och agera eller ta ställning, säger han.

Oroar det?

– Det finns en konflikt som inte är bra för partiet, det är inget att sticka under stol med. Man har lite svårt att hålla sams, men det har tagits stora steg framåt. Jag ser ljusning i horisonten.

Erik Lindqvist jobbade tidigare som politisk sekreterare i stadshuset och är i dag koordinator för politikutveckling och analys hos Moderaterna i Västra Götaland.

I ett mejl till GP skriver han att han till stora delar känner igen sig i den bild som framkommer i brevet. ”Jag trivdes inte på stadshuset i Göteborg och när möjligheten att istället arbeta för Moderaterna i Västra Götaland öppnade sig så tog jag den.”

Han betonar att han tycker att Moderaterna som helhet är en bra arbetsgivare, som tar väl han om sin personal.

”Tyvärr var stadshuset, åtminstone vid just den tidpunkt då jag jobbade där, undantaget som bekräftar regeln.”

Kompetens går förlorad

Bilden bland de tidigare anställda är inte entydig, men det finns fler som vittnar om toppstyrning, att information undanhålls och att det är gruppledaren Axel Josefsons linje som gäller.

De politiska sekreterarna jobbar med att serva kommunalråden. Det kan handla om allt från att ta fram underlag och sköta förhandlingar med andra partier till att ha huvudansvar i arbetet med att sammanställa budgetdokument.

Att ha tillgång till bra och kompetenta tjänstemän är avgörande.

Det är alltså nyckelpersoner i det politiska arbete som sker bakom stadens högsta ledning. I många fall är det unga partiaktiva som rekryteras och med det följer en viss personalomsättning. Men det finns också exempel på personer som haft samma tjänst under många år – och den personalomsättning Moderaterna haft under mandatperioden är unik.

Bland partiets förtroendevalda finns det de som ser med oro på just det: ett ständigt inflöde av ny och orutinerad personal kan leda till att viktig kunskap om ärenden och pågående förhandlingar går förlorad och att partiet hamnar i underläge gentemot andra, resonerar man.

David Josefsson, riksdagsledamot och ordförande för Göteborgsmoderaterna, säger att han saknar detaljkunskap om situationen men att han följer frågan och ”förväntar sig att man tar det på allvar och sköter det på ett bra sätt”.

Han har själv en bakgrund som politisk tjänsteman och delar bilden att det finns en fara i att för många slutar på kort tid.

– Det är absolut ett problem. Att ha tillgång till bra och kompetenta tjänstemän är avgörande, säger han.

En historia av konflikter

Göteborgsmoderaterna har en historik av konflikter. I mitten av 2010-talet var partiet djupt splittrat i frågan om Västlänken och efter uteslutningen av Martin Wannholt följde några medlemmar och ett flertal väljare med honom till Demokraterna.

Efter valet 2018 manövrerades dåvarande gruppledaren Jonas Ransgård ut och sedan dess är konfliktens två centralfigurer Axel Josefson och Hampus Magnusson – som fick fler röster än Josefson i det interna provvalet och som enligt delar av partiet borde varit gruppledare.

– Det är en stor kommun och många viljor, många starka personer. Jag vill inte säga att det är en konflikt mellan Hampus och Axel, men laget spelar inte åt samma håll alltid, säger distriktsordföranden Johan Abrahamsson.

Det är som att det är viktigare att styra än att driva moderat politik.

Axel Josefson har ett starkt stöd i delar av fullmäktigegruppen och inte minst bland personer som sitter på tunga poster, som nämndordföranden. Men i delar av gruppen finns en kritik – och den är påfallande lik den som riktades mot Jonas Ransgård under hans tid som gruppledare: det handlar om att han kompromissar för mycket med de andra allianspartierna, släpper typiska moderatfrågor – och att han har ett ”lite väl gott samarbete” med Vänsterpartiets gruppledare Daniel Bernmar.

En förtroendevald säger att politikerna reducerats till ”knapptryckande robotar” och att de som inte håller med gruppledaren riskerar att petas från uppdrag eller flyttas ned på listorna.

”Viktigare att styra än att driva M-politik”

De politiska skiljelinjer som lyfts fram mellan Axel Josefson och kretsen kring Hampus Magnusson är till exempel hur nära Demokraterna partiet ska vara, ebo, frågan om språkkrav.

– Det är som att det är viktigare att styra än att driva moderat politik, säger en förtroendevald.

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson säger att han blev bedrövad när han såg brevet från den tidigare anställde och att den avgående stabschefen gjort en utredning för att säkerställa att ingen av de nuvarande anställda känner sig illa behandlad.

– Det var viktigt för mig att hantera det på ett seriöst sätt.

Vad tror du är orsaken till att så många slutat?

– Det är en speciell arbetsplats och en relativt liten grupp, så det är svårt att dra några slutsatser av det.

Spelar personalomsättningen någon roll för gruppens kompetens?

– Både ja och nej. Det är klart att det kan vara en fördel att ha kvar samma besättning under hela mandatperioden. Samtidigt är det svart att veta i förväg vilken kompetens man behöver. Nu har vi haft chansen att rekrytera in den kompetens som vi saknat.

”Tillåter avvikande mening”

Om den konflikt som partiets förbundsordförande Johan Abrahamsson beskriver som ett problem som förbundet håller ögonen på säger Axel Josefson att Moderaterna är ett stort parti, där folk kan ha olika åsikt. Han ser ingen stor dramatik i det.

Att det skulle finnas olika grupperingar, där en grupp kring Hampus Magnusson förespråkar en ”mer moderat” politik står emot en grupp kring honom själv som är mer kompromissvillig och inriktad på att få allianssamarbetet att fungera vill Axel Josefson inte ställa upp på.

– Jag köper inte bilden att vi släppt moderat politik. Tvärtom har vi fått igenom mycket under mandatperioden och jag vänder mig mot att man pratar om två lag – vi är ett lag. Det stämmer att det vi haft olika åsikter om ebo och språkkrav, men jag tycker inte att vi haft så många konfliktfrågor i partiet.

Och det beror inte på att folk inte vågar ha en avvikande mening av rädsla för att bli petad?

– Nej, vi har tillåtit avvikande mening, vi har aldrig straffat någon för det.

Hampus Magnusson säger att konflikter är en del av politikens kärna och att det är fullt normalt i ett parti att man har olika uppfattning.

– Det är väl ingen hemlighet att jag tycker att flyktinginvandringen varit för stor historiskt och att det skadat staden. Där har jag haft en annan åsikt, men man måste kunna tycka olika. Samma i språktestfrågan – jag tycker att det är viktigt att de anställda kan kommunicera med brukarna. Men samtidigt: så länge Moderaterna inte har egen majoritet så måste vi hitta kompromisser, säger han.

Han har läst brevet från den tidigare anställde och säger att det är självfallet är allvarligt om anställda inte trivs.

Har det inneburit ett kompetenstapp att så många slutat?

– Det får man nästan recensera i efterhand, men det är klart att det aldrig är bra att tappa duktiga medarbetare. Men nu måste vi fokusera på att utveckla de medarbetare som kommit in och bygga ett vinnarteam fram till valet.

Hur ser du på innehållet i brevet – uppgifterna om toppstyrning, härskarteknik och tystnadskultur?

– Det får du nästan fråga de anställda. Jag vill inte gå in på det.

LÄS MER: GP/Sifo: Maktskifte i Göteborg kan vänta efter valet

LÄS MER: Mejl avslöjar spricka mellan M-topparna som styr i Göteborg

TEXT

Arne Larsson

arne.larsson@gp.se

Följ

På instrumentpanelens digitala karta närmar sig helikoptern en 90-gradig kurva. Piloten William Nilert pekar åt höger, där helikopterplattan finns.

– Först kommer svängen, sedan kommer helikoptern gå in på en rak linje mot flygplatsen.

Själv gör William Nilert ingenting, utan helikoptern styr sig själv.

Västra Götalandsregionens ambulanshelikopter har kunnat flygas med autopilot sedan tidigare, men nu är piloterna tillåtna att helt förlita sig på tekniken – även om de själva inte ser annat än dimma och moln framför sig.

– Men vi kan inte helt och hållet luta oss tillbaka och dricka kaffe, utan vi måste vara med och kunna snappa upp om något händer, säger William Nilert.

Piloterna William Nilert (t.v.) och Daniel Hiebsch kan med hjälp av ambulanshelikopterns nya GPS-procedur flyga den i moln, och därmed lyfta på fler larm än tidigare. Bild: Sanna Tedeborg

Piloterna William Nilert (t.v.) och Daniel Hiebsch kan med hjälp av ambulanshelikopterns nya GPS-procedur flyga den i moln, och därmed lyfta på fler larm än tidigare. Bild: Sanna Tedeborg

Ambulanshelikoptern är den enda i Västsverige, och kan på omkring en halvtimme nå alla ändar av regionen. De snabba transporterna kan vara skillnaden mellan liv och död, men också hur bra liv patienten kan få efter händelsen. Bild: Sanna Tedeborg

Ambulanshelikoptern är den enda i Västsverige, och kan på omkring en halvtimme nå alla ändar av regionen. De snabba transporterna kan vara skillnaden mellan liv och död, men också hur bra liv patienten kan få efter händelsen. Bild: Sanna Tedeborg

Ambulanshelikoptern är utrustad med apparater och material för att kunna ta hand om många olika typer av patienter ombord. Bild: Sanna Tedeborg

Ambulanshelikoptern är utrustad med apparater och material för att kunna ta hand om många olika typer av patienter ombord. Bild: Sanna Tedeborg

Helikoptern utgår från Säve flygplats

Ambulanshelikoptern är den enda i Västsverige. Förra året larmades den ut på ungefär 1 600 uppdrag. Men vid ungefär 15 procent av larmen kan helikoptern inte lyfta från basen i Säve.

Av säkerhetsskäl finns hårda krav på hur långt piloterna måste kunna se, vilket gör att de i många fall inte får flyga om dimman är tjock eller molnen stora. Det händer ganska ofta på västkusten.

– Helikoptern har väldigt stora fördelar. Den är snabb, behöver inte stanna vid rödljus och flyger rakt fram. Men den har en stor begränsning och det är dålig sikt, säger Per Arnell, verksamhetschef för ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen.

Många flygningar till Sahlgrenska

Ambulanshelikoptern transporterar de svårast sjuka och skadade patienterna. Varje inställd flygning innebär stora konsekvenser.

– För ett antal patienter handlar det till exempel om den brustna kroppspulsådern som ska opereras på Sahlgrenska. Tidsmässigt kan skillnaden mellan en helikopter- och ambulanstransport från Skövde vara skillnaden mellan att överleva eller inte, säger Per Arnell.

I Västra Götaland är mycket av den högspecialiserade vården centraliserad till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Möjligheten att på en halvtimme kunna transportera patienter dit, från andra änden av regionen, är livsviktig.

Ambulanshelikoptern utgår från basen vid Säve flygplats. Därifrån larmades den förra året på ungefär 1 600 uppdrag, men ungefär 15 procent fick ställas in. Bild: Sanna Tedeborg

Ambulanshelikoptern utgår från basen vid Säve flygplats. Därifrån larmades den förra året på ungefär 1 600 uppdrag, men ungefär 15 procent fick ställas in. Bild: Sanna Tedeborg

Det krävs god sikt för att ambulanshelikoptern ska kunna flyga iväg: ”Det är inte det att vi inte vill, utan det är regelverket som säger att du inte får starta under de förhållandena”, säger Per Arnell, verksamhetschef på ambulanshelikoptern. Bild: Sanna Tedeborg

Det krävs god sikt för att ambulanshelikoptern ska kunna flyga iväg: ”Det är inte det att vi inte vill, utan det är regelverket som säger att du inte får starta under de förhållandena”, säger Per Arnell, verksamhetschef på ambulanshelikoptern. Bild: Sanna Tedeborg

Sjuksköterskan Åsa Åkerlind och läkaren Anders Åvall har just kommit tillbaka från ett larm i Bohuslän. Snart kommer de kunna hjälpa ännu fler patienter än vad vädret tillåter i dag. Bild: Sanna Tedeborg

Sjuksköterskan Åsa Åkerlind och läkaren Anders Åvall har just kommit tillbaka från ett larm i Bohuslän. Snart kommer de kunna hjälpa ännu fler patienter än vad vädret tillåter i dag. Bild: Sanna Tedeborg

Pins till sjukhus – först i Sverige

Sedan 2018 har regionen därför arbetat med att införa en ny, GPS-baserad landningsteknik kallad Pins (point in space). Med hjälp av tekniken kommer ambulanshelikoptern kunna genomföra omkring 40 procent av de flygningar mellan sjukhus som i dag måste ställas in på grund av dåligt väder, bedömer Per Arnell.

Själva tekniken har flygplan använt sig av vid flygplatser sedan en lång tid tillbaka. Skillnaden nu är att man flyttar tekniken till helikopterplattor i stadskärnor. Niclas Börjesson, pilot och baschef vid helikopterbasen i Säve, beskriver det som en revolution för hur ambulanshelikoptern används.

– Vi har en helikopter som gör att vi kan flyga i moln. Men om vi är i moln kan vi inte se patienten på marken. Nu har vi ett lagligt sätt att komma ner till patienten.

GPS-system undviker hinder

Luftfartsverket har tagit fram matematiska modeller till sex landningsplatser i regionen. Med hjälp av dem kan helikoptern följa GPS-koordinater i luften, likt en snitslad bana.

Med ett knapptryck i cockpit följer helikoptern den inprogrammerade vägen med stor precision, och undviker på så vis möjliga hinder.

– Är vi på den snitslade banan vet vi att Karlatornet inte dyker upp mitt i vägen, säger Niclas Börjesson.

Pins gör mest nytta i dåligt väder

Just den här dagen skiner solen i Göteborg. Egentligen är det inte i det här vädret som Pins gör mest nytta, konstaterar piloterna Daniel Hiebsch och William Nilert, men de kan öva på tekniken vid Säve flygplats ändå.

Ambulanshelikoptern flyger mjukt fram över skärgården.

Längst ner på instrumentpanelen syns ett streck, som visar hur helikoptern enligt den inprogrammerade rutten ska sjunka i höjd ner mot flygplatsen.

Flyger visuellt från Övre Husargatan

Den inprogrammerade banan leder fram till en punkt i luften, en bit från helikopterplattan men på relativt låg höjd. Därifrån måste piloten själv styra. Vid Sahlgrenska sjukhuset finns punkten ovanför Övre Husargatan, ungefär en kilometer från sjukhusets landningsplats.

– När vi kommer dit ser vi var vi ska landa, bromsar upp och sätter ner helikoptern, säger Niclas Börjesson.

– Är det så pass dimmigt att vi inte ser någonting när vi kommer till Övre Husargatan, kommer vi inte kunna landa på Sahlgrenska.

Helikoptern kommer då i stället att flyga ut genom dimman igen.

På instrumentpanelen kan piloterna följa hur helikoptern rör sig längs den inprogrammerade banan. Skulle något inte fungera som det ska finns backupsystem för att snabbt kunna styra helikoptern manuellt. Bild: Sanna Tedeborg

På instrumentpanelen kan piloterna följa hur helikoptern rör sig längs den inprogrammerade banan. Skulle något inte fungera som det ska finns backupsystem för att snabbt kunna styra helikoptern manuellt. Bild: Sanna Tedeborg

När det är molnigt kan det vara omöjligt att se helikopterplattan från cockpit. Den nya pins-proceduren (här visualiserad med gröna punkter) kan då ta ambulanshelikoptern genom molnen på ett säkert och lagligt sätt. Montage: Niclas Börjesson. Bild: Niclas Börjesson

När det är molnigt kan det vara omöjligt att se helikopterplattan från cockpit. Den nya pins-proceduren (här visualiserad med gröna punkter) kan då ta ambulanshelikoptern genom molnen på ett säkert och lagligt sätt. Montage: Niclas Börjesson. Bild: Niclas Börjesson

Den nya tekniken gör att helikoptern med hjälp av en matematisk modell, som finns inmatad i helikopterns datorer. När den kommer fram till en viss punkt får piloten genomföra själva landningen själv – om sikten är tillräckligt god. Montage: Niclas Börjesson. Bild: Niclas Börjesson

Den nya tekniken gör att helikoptern med hjälp av en matematisk modell, som finns inmatad i helikopterns datorer. När den kommer fram till en viss punkt får piloten genomföra själva landningen själv – om sikten är tillräckligt god. Montage: Niclas Börjesson. Bild: Niclas Börjesson

Transportstyrelsen ska godkänna

Transportstyrelsen, som ansvarar för att godkänna tekniken Pins på varje enskild landningsplats, har ännu inte gett ambulanshelikoptern grönt ljus för att landa på Sahlgrenska.

I stället blev Dalslands sjukhus i Bäckefors och Södra Älvsborgs sjukhus i Borås de första sjukhusen i Sverige där det nya landningssystemet får användas.

Förhoppningen är att systemet godkänns för övriga sjukhus inom några veckor, och då kan ambulanshelikoptern flyga på 30–40 larm extra årligen, menar verksamhetschefen Per Arnell.

– Vi hör kontinuerligt från piloterna som säger att ”det här uppdraget hade vi kunnat köra om vi haft en Pins”. Det är väldigt frustrerande, när man vet om att vi kan hjälpa fler patienter när vi väl får i gång det, säger Niclas Börjesson.

Baschefen Niclas Börjesson har arbetat med att införa pins-proceduren de senaste fyra åren. Den senaste tiden har det mest handlat om att vänta in Transportstyrelsens godkännande: ”Det blir frustrerande när man hela tiden hör att vi hade kunnat hjälpa till där, eller rädda det där livet. Sedan får man respektera processen också”. Bild: Sanna Tedeborg

Baschefen Niclas Börjesson har arbetat med att införa pins-proceduren de senaste fyra åren. Den senaste tiden har det mest handlat om att vänta in Transportstyrelsens godkännande: ”Det blir frustrerande när man hela tiden hör att vi hade kunnat hjälpa till där, eller rädda det där livet. Sedan får man respektera processen också”. Bild: Sanna Tedeborg

”Tidigare krävdes en minimisikt på ungefär 400 meter för att landa i Skövde, det var så långt piloterna skulle se vertikalt. Med det här systemet sjunker kravet till att man ska se ungefär 150 meter”, säger Per Arnell, verksamhetschef för ambulanshelikoptern. Bild: Sanna Tedeborg

”Tidigare krävdes en minimisikt på ungefär 400 meter för att landa i Skövde, det var så långt piloterna skulle se vertikalt. Med det här systemet sjunker kravet till att man ska se ungefär 150 meter”, säger Per Arnell, verksamhetschef för ambulanshelikoptern. Bild: Sanna Tedeborg

På sikt är förhoppningen att fler pins kan tas fram, även till platser där det inte finns ett sjukhus. I det första skedet kommer systemet främst kunna göra att fler transporter mellan sjukhusen kan genomföras. Bild: Sanna Tedeborg

På sikt är förhoppningen att fler pins kan tas fram, även till platser där det inte finns ett sjukhus. I det första skedet kommer systemet främst kunna göra att fler transporter mellan sjukhusen kan genomföras. Bild: Sanna Tedeborg

Piloterna låter autopiloten styra

600 meter upp i luften svänger helikoptern åt höger, in på den raka banan som ska leda den ner mot flygplatsen. Piloterna gör ingenting.

Strax därefter märks hur helikoptern börjar sjunka mot marken nedanför. På skärmen hos piloterna rör sig ikonen sakta åt höger.

– Jag kan moderera genom att öka och sänka farten, men det kan man också programmera in, säger piloten William Nilert.

Landar på flygplatsen

Med helikopterplattan synlig på marken tar han över kontrollen över helikoptern. Hade dimman varit tjock hade det här varit den enda delen då piloterna såg något framför sig i cockpit.

Strax därefter står den gula farkosten på marken – redo att flyga ut på nästa larm, även om sikten är sämre.

LÄS MER: Följ med teamet som kan vara skillnad mellan liv och död

LÄS MER: Nya verktyg gör helikoptern mer effektiv

LÄS MER: Vädret stoppar svenska ambulanshelikoptrar

TEXT

Filip Persson

filip.persson@gp.se

Följ

BILD

Sanna Tedeborg

sanna.tedeborg@gp.se

Följ