Marie Fristedt åtalades för folkbokföringsbrott efter att ha bytt adress på sina barn till exmakens postadress. Bild: Anders Ylander
1/3

Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa.

Västsvenskar i topp över fällningar i folkbokföringsbrott

Antalet åtal för folkbokföringsbrott ökar lavinartat, och allra flest i Västsverige, skriver Hem och Hyra. Men det är oklart om lagen faktiskt når den problematik som lagstiftaren var ute efter.
– Vi hade ingen aning om att det var ett brott, säger Marie Fristedt, som fälldes när hon bytte adress för sina barn.
ANNONS

När Marie Fristedt åkte till USA för att plugga i fyra månader skulle barnen bo hos sin far. Tanken var att barnen tillfälligt skulle vara skrivna på pappans adress, så att han skulle kunna få ut underhåll för barnen. Men personen pappan hyrde sin bostad av i andra hand ville vid tillfället att varken pappan eller barnen skulle vara skrivna på adressen. Istället skrev pappan sig själv och barnen på en annan adress som en vän till pappan hade.

Efter att Marie Fristedt kommit hem från USA får hon ett brev från Skatteverket. Där hade man upptäckt att pappan och barnen inte bodde på adressen de var skrivna på och att Marie nu skulle in på förhör. Misstanken? Folkbokföringsbrott.

ANNONS

– Jag tänkte att det måste vara fel någonstans. Jag trodde att det hade hänt något med min adress. Jag ringde upp Skatteverket och förklarade hur det låg till, säger hon.

Det visade sig att det inte handlade om hennes adress utan om en adressändring för barnen. Marie Fristedt fick åka in till Skatteverket för förhör. Där fick hon redovisa allt om sin inkomsthistorik, hennes relation till exmaken och varför hon åkte iväg till USA. Bland annat har Marie Fristedt efter tidigare skulder haft löneutmätning i ett par år till kronofogden. Att barnen inte bodde på samma adress som de var skrivna på hade hon ingen tanke på att det skulle vara olagligt.

Vid folkbokföringsbrott har den tilltalade oftast inte rätt till ett offentligt ombud. I stället har Marie Fristedt fått läsa på själv för att kunna hävda sig i rätten. Bild: Anders Ylander
Vid folkbokföringsbrott har den tilltalade oftast inte rätt till ett offentligt ombud. I stället har Marie Fristedt fått läsa på själv för att kunna hävda sig i rätten. Bild: Anders Ylander

”Var helt uppgiven”

– Jag kände att jag gjorde allt rätt och riktigt. Vi skrev ju barnen hos honom för att han skulle få ut det underhåll han har rätt till. Så länge alla mår bra och har tak över huvudet så spelar det ingen roll var pappan står skriven tänker jag, säger Marie Fristedt.

Hon var efter förhöret nöjd med bemötandet från Skatteverket och hon upplevde att hon fick förståelse för sitt ärende. Men efter ett tag fick hon ett samtal från myndigheten: åklagaren ville ställa henne och exmaken inför rätta.

– Jag var helt uppgiven. Att man ska hamna i problem när man bara vill göra rätt för sig, säger Marie Fristedt.

ANNONS

Folkbokföringsbrott som rubricering återinfördes 2018 och var enligt lagstiftaren menat som ett verktyg för att stoppa kriminella att utnyttja folkbokföringen för organiserad brottslighet eller välfärdsfusk. Men enligt Hem och Hyra, som länge granskat folkbokföringsbrott och dess konsekvenser slår lagen hårt mot bland annat hemlösa eller personer som drabbats av bostadsbristen.

Västsverige vanligast

Antalet åtal har ökat tydligt de senaste åren. Och allra flest fall tas upp i Västsverige. Ett av dem var alltså åtalet mot Marie Fristedt och hennes exman.

Marie Fristedt fick ingen offentlig försvarare – enligt tingsrätten behövdes inte det för denna typ av fall. Tingsrätten gick åklagarens väg och dömde Marie till 70 dagsböter.

– Jag fick sitta och föra min och min exmans talan utan att ha en aning om vad vi gjort. Tanken var ju aldrig att begå ett brott med uppsåt utan att barnen skulle få sitt underhåll, säger hon.

Eftersom Marie sedan tidigare fick sin lön utmätt på grund av gamla skulder landade beloppet från dagsböterna på 3 500 kronor efter att beloppet jämkats. Åklagaren var inte nöjd utan överklagade domen. När det nya beslutet från hovrätten kom hade beloppet nästan sjudubblats – till 23 800 kronor.

En kostnad som kan försätta Marie Fristedt i ytterligare skulder.

Åklagare: ”Praxis”

Alexander Malmgren är åklagaren i ärendet och han valde att överklaga tingsrättens dom eftersom han tyckte att böterna blivit för låga.

– Tingsrätten räknade fel. Hon hade en högre årsinkomst och det finns praxis på hur man ska beakta skuldsättning, säger han.

ANNONS

Att antalet åtal av folkbokföringsbrott är högre i Västsverige ser Alexander Malmgren inte som att problemen skulle vara större här.

– Det beror på att det finns ett gäng duktiga poliser som jobbar aktivt med det här, säger han.

Han menar att det är viktigt att fortsatt fokusera på folkbokföringsbrott eftersom det enligt honom hjälper att klara upp grövre brott.

– Jag bedömer att det uppskattningsvis sitter fem till tio personer frihetsberövade i olika ärenden avseende allvarligare brott som upptäckts genom arbetet mot folkbokföringsbrott, säger han.

Har man kommit åt den typen av brottslighet i fallet där Marie Fristedt åtalades?

– Det som inte framkommer i domen är att man sett att fastigheten som det handlar om använts i större skala för andrahandsuthyrning. Det finns mycket fiffel som man kan komma åt till viss del med den här lagstiftningen, säger han.

Alexander Malmgren, kammaråklagare, som tycker att det är viktigt att man tar tag i folkbokföringsbrotten – något som kan leda att annan kriminalitet kan komma upp till ytan. Bild: Åklagarmyndigheten
Alexander Malmgren, kammaråklagare, som tycker att det är viktigt att man tar tag i folkbokföringsbrotten – något som kan leda att annan kriminalitet kan komma upp till ytan. Bild: Åklagarmyndigheten

Vad händer hemlösa?

Trots det är det Marie Fristedt som nu får sitta med böter hon inte har råd att betala.

Har inte du ett ansvar för att se till att det du skriver på eller gör inte är brottsligt?

– Vi har inte tjänat något på det här eller försökt att lura systemet. Vi har bara försökt göra rätt för oss för att allt ska fungera rent praktiskt, säger Marie Fristedt.

Hon hade hellre sett en varning i blanketterna man fyller i vid adressändringar om riskerna som finns om man inte bor på den adress man uppgivit. Samtidigt tycker hon att lagen slår fel.

– Hur ska alla hemlösa eller papperslösa i Göteborg göra? Ska de också dömas för folkbokföringsbrott? Det finns inga bostäder, ska man behöva sätta upp ett tält på Brunnsparken för att det ska bli rätt, undrar hon retoriskt.

Marie Fristedt väntar nu på besked om Högsta domstolen kommer att ta upp hennes fall. Men hon är tveksam. Och för att lösa sina dagsböter måste hon vända sig till släktingar för att inte hamna hos kronofogden igen.

– Egentligen vill man klara det här själv. När man betalat av en skuld så här länge vill man inte få ännu en betalningsanmärkning, säger hon.

Samtidigt tar hon upp liknande fall som har att göra med folkbokföringsbrott, där rätten agerat helt annorlunda.

– Lagen är lika för alla, säger hon.

Det här är folkbokföringsbrott

• Folkbokföringsbrott infördes igen 2018 och är reglerat i Folkbokföringslagen. 42 § i Folkbokföringslagen stipulerar att den som lämnat oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring kan dömas till böter eller fängelse, max sex månader.

• Bedöms fallet som grovt kan man få upp till 2 års fängelse. Vid ringa fall ska den åtalade inte dömas.

• Det krävs också att gärningen skett med uppsåt för att en person ska kunna fällas för folkbokföringsbrott.

• Skatteverket har en skyldighet att anmäla misstanke om folkbokföringsbrott till polis och åklagare.

Källa: Skatteverket.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.

ANNONS
Anna Elander konstaterar att vårdköerna har vuxit under januari, och att man fortsatt behöver ställa in så gott som all planerad vård som kan vänta på Sahlgrenska. Bild: Jonas Lindstedt
1/2

Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa.

Sahlgrenska-chefen: ”Vårdplatssituationen är kaotisk och förfärlig”

Nästa vecka försvinner restriktionerna. Samtidigt gör covid-19-läget att Sahlgrenska universitetssjukhuset fortfarande ställer in nästan all planerad vård som kan vänta.
– Vårdplatssituationen är kaotisk och förfärlig, säger Anna Elander, operativ chef på Sahlgrenska.
ANNONS

När den fjärde coronavågen växte beslutade Sahlgrenska den 5 januari att ställa in så gott som all planerad vård som kunde vänta. Vårdplatserna behövde användas till covid-19-patienter.

En månad senare är läget inte mycket bättre. Akut vård och sådant som canceroperationer kan genomföras, i övrigt är det mesta av den planerade vården inställd.

– Vi har en förfärlig vårdplatssituation just nu. Vi har svårt att bemanna upp våra vårdplatser och det beror på flera skäl. Det största problemet vi har nu är att personal är coronasjuk. I nästa steg har vi svårigheter att rekrytera, för personal svarar inte på våra annonser, säger Anna Elander, operativ chef på Sahlgrenska och ordförande för sjukhusets centrala produktionskontor.

ANNONS

Vårdköerna växer ytterligare

Hon ansvarar för att effektivisera Sahlgrenskas vård och korta kötiderna. I slutet av 2021 kom man i gång med arbetet att korta vårdköerna, som var långa redan innan pandemin. Nu växer de ytterligare igen.

– Man ser en effekt av att vi har fått stänga ner operationskapaciteten.

Bara dagar innan restriktionerna mot covid-19 slopas är alltså Sahlgrenska så pass påverkat av covid-19 att man tvingas prioritera bort många patienter, och bygga på de långa vårdköerna.

LÄS MER: Vårdförbundet: ”Oro över att det ska leda till en ökad beläggning”

Tegnell: ”Sjukvården lever ständigt med prioriteringar”

Folkhälsomyndigheten bedömer visserligen inte att smittspridningen kommer öka kraftigt när restriktionerna tas bort, men statsepidemiolog Anders Tegnell medger ändå att sjukvården kommer fortsätta känna av covid-19 även efter den 9 februari.

– Vi kommer fortfarande leva i en pandemi med ganska hög smittspridning, så det kommer säkert tvinga fram prioriteringar inom sjukvården. Sjukvården lever ständigt med prioriteringar, säger Anders Tegnell.

Socialstyrelsens avdelningschef Urban Lindberg instämmer i att så är fallet.

ANNONS

– Så länge vi är påverkade av covid-19 kan vi absolut behöva skjuta upp annan vård, säger han.

LÄS MER: Restriktionerna tas bort – därför öppnas det upp trots rekordhög smitta

Är det inte rimligt att begränsa smittspridningen då, för att vården ska klara av det, Anders Tegnell?

– Då kommer vi tillbaka till frågan hur mycket vi egentligen kan begränsa smittspridningen, och om begränsningen vi gör inte får större negativa än positiva effekter. Vi var faktiskt åtminstone på gränsen till det ett tag, när olika typer av åtgärder faktiskt drog ner mer på personalen än vad själva sjukdomen gjorde. Jag tror det är viktigt att fundera på den balansen hela tiden.

Elander: Ramar vi fått från politiken

För Sahlgrenskas del har de lättade karantänsreglerna för vårdpersonal, som trädde i kraft för två veckor sedan, knappt märkts av på sjukfrånvaron. I stället beskriver operativa chefen Anna Elander vårdplatssituationen som ”kaotisk och förfärlig”.

– Man kan säga att vi har inte någon stor reservkapacitet, men det är de ramar vi har fått från politiken. Vi följer den budget och hela det uppdrag vi har, det betyder att vi inte har några stora marginaler när det händer sådana här saker. Vi har en viss marginal tack vare att vi har planerad vård. Hade vi inte haft någon planerad vård över huvud taget hade vi inte haft något att ställa in.

Vad betyder det för patienterna?

ANNONS

– Det betyder att patienter som är i behov av vård får vänta, men de patienter vi väljer ut har en viss förmåga att vänta utifrån att deras sjukdom inte förvärras av att de väntar. Däremot får de ha sitt lidande kvar under ytterligare en period.

Anna Elander, operativ chef på Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande för sjukhusets centrala produktionskontor, i operationssal.
Att Sahlgrenska behöver skjuta upp den planerade vården som nu har i princip aldrig hänt innan pandemin, sedan Anna Elander började 1997: "Detta är en beredskapssituation som man får förhålla sig till, utifrån vilka behov och resurser som behövs för att klara den nya gruppen människor som behöver vård”. Bild: Jonas Lindstedt

Smittan väntas inte öka mycket mer

Med tanke på att smittspridningen av covid-19 redan är så pass hög hoppas Anna Elander, likt Folkhälsomyndigheten, att de lättade restriktionerna inte kommer förvärra sjukvårdens läge. Just nu saknar de dock slutenvårdsplatser för att kunna återuppta planerade operationer, trots att man i operationssalarna hade haft kapacitet att öppna något mer, menar hon.

– Det är utifrån en krisplan som vi har bestämt med pandemigruppen, där man bestämt att stänga ner planerad vård i samband med att vi har en pandemi.

Samtidigt är signalen från övriga samhället nu att restriktionerna lättas och öppnar upp, när kommer ni tillbaka i mer normal drift?

– Det är när personalen kommer tillbaka. Vi får följa pandemin och se när vi kan öppna upp våra vårdplatser, men vi behöver få tillräckligt stor bemanning för det.

Kan ta två år att beta av köerna

Hon hoppas att regeln att ställa in all vård som inte kan vänta kan tas bort inom ett par veckor, och att Sahlgrenska därefter kan återuppta den vården successivt.

Hur länge till patienter kommer att få operationer uppskjutna med hänvisning till covid-19-läget kommer dock att skilja sig från fall till fall, eftersom olika kompetens krävs för olika typer av vård.

– Vi betar av patienter och det går olika bra på olika ställen. Prognosen generellt sett har varit att det tar detta och nästa år att beta av det, men det är också beroende på om covid håller sig nere, så att säga, säger Anna Elander.

LÄS MER: Coronavirushalterna i avloppsvattnet kvar på rekordhög platå

Svårt att rekrytera personal

Hon konstaterar att det stora problemet är att ha tillräckligt mycket personal som kan arbeta.

– Det har helt klart varit svårt att rekrytera personal utifrån de resurser som finns avsatta för den offentliga sjukvården, som Sahlgrenska. Sedan har vi svårt att behålla dem, för de får ganska mycket mer betalt om de går till andra ställen, som privata vårdgivare.

Kan mer pengar lösa det, tänker du?

– Inte bara, för det är inte bara mer pengar vi behöver utan vi behöver mer kompetens, vi behöver fler människor som vill jobba. Sedan ska vi naturligtvis jobba effektivare och så också, och det kan man göra på många ställen.

LÄS MER: Tilläggsbudget klubbad – en miljard extra till sjukvården i regionen

Fjärde vågen har påverkat personalen

Vinterns fjärde covid-19-våg har försvårat möjligheterna att locka personal, bedömer Anna Elander.

– Förra året hade vi ändå några sökande. Nu har vi inga sökande till tjänster som är ute, inte en enda. Folk vill inte in och jobba med munskydd och full utrustning på det sättet i dagar.

– Det jag önskar är att vi ska komma ur covid-situationen och komma i gång och jobba. Alla var mycket glada, och det var stor energi och entusiasm, i november och december. Sedan kom en våg till.

LÄS MER: 20-tal covidsmittade efter personalfest på Sahlgrenska universitetssjukhuset

LÄS MER: Influensan är nästan borta – har minskat kraftigt när coronasmittan skenat

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.

ANNONS
Valen på Plikta brändes åter igen ned i höstas, men byggs nu upp igen och återinvigs under våren. Ansvariga för lekplatsen ska vidta åtgärder för att minimera risker för ytterligare skadegörelse.  Bild: Mia Höglund
Valen på Plikta brändes åter igen ned i höstas, men byggs nu upp igen och återinvigs under våren. Ansvariga för lekplatsen ska vidta åtgärder för att minimera risker för ytterligare skadegörelse. Bild: Mia Höglund

Då återuppstår valen på Plikta igen

Den populära valen på lekplatsen Plikta brändes ned i höstas – igen. Nu finns det ett datum när barnen åter kommer att kunna krypa och klättra på trädjuret, förklarar ansvariga chefen för P4 Göteborg.
ANNONS

Plikta är en av Göteborgs mest älskade lekplatser och valen har varit en medelpunkt på lekplatsen alltsedan den byggdes i början av 2010-talet. Men tyvärr har den också utsatts för skadegörelse. I slutet av 2018 brann valen ned, för att sedan återuppbyggas. Och i början av hösten i fjol var det dags igen. Rätt snart efter händelsen meddelade Göteborgs stad att den skulle byggas upp igen.

Och nu finns det ett datum, rapporterar P4 Göteborg.

– Barnen ska ha tillbaka sin val, den är älskad och betyder jättemycket för många, säger Carina Krantz Rönnqvist, enhetschef vid Slottsskogen och Trädgårdsföreningen till SR P4 Göteborg.

ANNONS

Datumet när den står klar blir 13 april – under påsken, enligt enhetschefen.

En fråga, med tanke på skadegörelsen, är hur man ska skydda den. Enligt kommuntjänstemännen har man fört en dialog med tillverkaren för att se över vad man kan göra för att skydda trädjuret och samtidigt ska man se över åtgärder på plats – oklart vilka – enligt uppgifter till P4 Göteborg.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.

ANNONS
Loppisen Kommersen skall rivas och verksamheten kan flytta över till andra sidan älven. Bild: Thomas Johansson
1/3

Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa.

Beskedet: Kommersen rivs under våren

Nu är det klart att Kommersen kommer att rivas under den kommande våren. Samtidigt har verksamheten erbjudits att flytta in i Truckstop Alaskas gamla lokaler på Lindholmen.
– Nu ligger bollen hos dem, Anna Tidefelt på Älvstranden Utveckling.
ANNONS

Sedan en tid tillbaka har det varit klart att Kommersen vid Masthuggstorget ska rivas. Tanken är att det ska byggas en ny park vid platsen i takt med att den nya stadsdelen Masthuggskajen växer fram.

Men trots att det varit känt att byggnaden ska rivas har det ändå varit oklart när den ska rivas. Nu är beskedet att det nedgångna träskjulet, som funnits i över 100 år, sannolikt kommer att börja under våren.

– Rivningslovet är inte inskickat ännu, men det är planerat att skickas in inom kort, säger Anna Tidefelt på Älvstranden Utveckling AB.

Kinesiska Muren ratas

Tidigare fanns det tankar om att Kommersens verksamhet skulle flytta in i Kinesiska Muren vid Rosenlund. Men den lösningen har inte visat sig vara gångbar. En av orsakerna var att bygget av Skeppsbron alldeles strax ska dra igång.

ANNONS

– Kinesiska Muren kommer mer eller mindre vara omringad av en arbetsplats. Eftersom vi har haft tät dialog med hyresgästen så var det väldigt tydligt att tillgänglighet med bil, kollektivtrafik och fotgängare är a och o, säger Anna Tidefelt.

Exteriör Kineskiska Muren. Bild: Jonas Lindstedt
Exteriör Kineskiska Muren. Bild: Jonas Lindstedt

Samtidigt var en av tankarna att Kinesiska Muren skulle delas av flera verksamheter. Hyresgästerna skulle hyra i sin sig i samma lokaler, men utnyttja dem vid olika tidpunkter. På så sätt skulle hyrorna hållas nere.

– Tanken med delning av lokal var att skapa en långsiktig hållbarhet. Men nuvarande skattelagstiftning är inte anpassad för att man ska dela upp hyreskontrakt på ett sätt så att det gynnar en hyresgäst med en lägre hyra, säger Anna Tidefelt.

Kan flytta till Lindholmen

Nu har ägaren bakom Kommersens verksamhet erbjudits en lokal vid Lindholmen. Det handlar om kulturföreningen Truckstop Alaskas tidigare lokaler på Karlavagnsgatan. Men ännu är inget klart.

– Det är fortfarande många detaljer som verksamhetsägaren ska spika kring den verksamhet som han ska driva, säger Anna Tidefelt.

Det är inte så att den här fastigheten ska rivas snart med anledning av bygget av Karlastaden?

– Nej, området som byggnaden ligger i är inte en del av detaljplanen för Karlastaden. Områdets utveckling är inte beslutat och kommer att hanteras i kommande planprogram. Vi har fortfarande långa hyreskontrakt i det området. Det är en temporär ersättningslokal för Kommersen, men det finns ingen planerad rivning nu.

Förhoppnings är dock att Kommersens verksamhet ska kunna ta sig tillbaka till Södra Älvstranden på sikt.

ANNONS

– Det är ambitionen och målsättningen. Men det är inte vi som bestämmer det, utan verksamheten som planerar vad den vill. Vi jobbar parallellt inom Masthuggskajens samverkansgrupp om att verksamheter som Kommersen ska kunna och vilja etablera sig på Masthuggskajen.

LÄS MER: Kommersen är till för originalen och lirarna

LÄS MER: Stenas terminaler kan bebyggas tidigare än 2040

LÄS MER: Så ska Masthuggstorgets nya höghus se ut

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.

ANNONS