När Marie Fristedt åkte till USA för att plugga i fyra månader skulle barnen bo hos sin far. Tanken var att barnen tillfälligt skulle vara skrivna på pappans adress, så att han skulle kunna få ut underhåll för barnen. Men personen pappan hyrde sin bostad av i andra hand ville vid tillfället att varken pappan eller barnen skulle vara skrivna på adressen. Istället skrev pappan sig själv och barnen på en annan adress som en vän till pappan hade.
Efter att Marie Fristedt kommit hem från USA får hon ett brev från Skatteverket. Där hade man upptäckt att pappan och barnen inte bodde på adressen de var skrivna på och att Marie nu skulle in på förhör. Misstanken? Folkbokföringsbrott.
– Jag tänkte att det måste vara fel någonstans. Jag trodde att det hade hänt något med min adress. Jag ringde upp Skatteverket och förklarade hur det låg till, säger hon.
Det visade sig att det inte handlade om hennes adress utan om en adressändring för barnen. Marie Fristedt fick åka in till Skatteverket för förhör. Där fick hon redovisa allt om sin inkomsthistorik, hennes relation till exmaken och varför hon åkte iväg till USA. Bland annat har Marie Fristedt efter tidigare skulder haft löneutmätning i ett par år till kronofogden. Att barnen inte bodde på samma adress som de var skrivna på hade hon ingen tanke på att det skulle vara olagligt.

”Var helt uppgiven”
– Jag kände att jag gjorde allt rätt och riktigt. Vi skrev ju barnen hos honom för att han skulle få ut det underhåll han har rätt till. Så länge alla mår bra och har tak över huvudet så spelar det ingen roll var pappan står skriven tänker jag, säger Marie Fristedt.
Hon var efter förhöret nöjd med bemötandet från Skatteverket och hon upplevde att hon fick förståelse för sitt ärende. Men efter ett tag fick hon ett samtal från myndigheten: åklagaren ville ställa henne och exmaken inför rätta.
– Jag var helt uppgiven. Att man ska hamna i problem när man bara vill göra rätt för sig, säger Marie Fristedt.
Folkbokföringsbrott som rubricering återinfördes 2018 och var enligt lagstiftaren menat som ett verktyg för att stoppa kriminella att utnyttja folkbokföringen för organiserad brottslighet eller välfärdsfusk. Men enligt Hem och Hyra, som länge granskat folkbokföringsbrott och dess konsekvenser slår lagen hårt mot bland annat hemlösa eller personer som drabbats av bostadsbristen.
Västsverige vanligast
Antalet åtal har ökat tydligt de senaste åren. Och allra flest fall tas upp i Västsverige. Ett av dem var alltså åtalet mot Marie Fristedt och hennes exman.
Marie Fristedt fick ingen offentlig försvarare – enligt tingsrätten behövdes inte det för denna typ av fall. Tingsrätten gick åklagarens väg och dömde Marie till 70 dagsböter.
– Jag fick sitta och föra min och min exmans talan utan att ha en aning om vad vi gjort. Tanken var ju aldrig att begå ett brott med uppsåt utan att barnen skulle få sitt underhåll, säger hon.
Eftersom Marie sedan tidigare fick sin lön utmätt på grund av gamla skulder landade beloppet från dagsböterna på 3 500 kronor efter att beloppet jämkats. Åklagaren var inte nöjd utan överklagade domen. När det nya beslutet från hovrätten kom hade beloppet nästan sjudubblats – till 23 800 kronor.
En kostnad som kan försätta Marie Fristedt i ytterligare skulder.
Åklagare: ”Praxis”
Alexander Malmgren är åklagaren i ärendet och han valde att överklaga tingsrättens dom eftersom han tyckte att böterna blivit för låga.
– Tingsrätten räknade fel. Hon hade en högre årsinkomst och det finns praxis på hur man ska beakta skuldsättning, säger han.
Att antalet åtal av folkbokföringsbrott är högre i Västsverige ser Alexander Malmgren inte som att problemen skulle vara större här.
– Det beror på att det finns ett gäng duktiga poliser som jobbar aktivt med det här, säger han.
Han menar att det är viktigt att fortsatt fokusera på folkbokföringsbrott eftersom det enligt honom hjälper att klara upp grövre brott.
– Jag bedömer att det uppskattningsvis sitter fem till tio personer frihetsberövade i olika ärenden avseende allvarligare brott som upptäckts genom arbetet mot folkbokföringsbrott, säger han.
Har man kommit åt den typen av brottslighet i fallet där Marie Fristedt åtalades?
– Det som inte framkommer i domen är att man sett att fastigheten som det handlar om använts i större skala för andrahandsuthyrning. Det finns mycket fiffel som man kan komma åt till viss del med den här lagstiftningen, säger han.

Vad händer hemlösa?
Trots det är det Marie Fristedt som nu får sitta med böter hon inte har råd att betala.
Har inte du ett ansvar för att se till att det du skriver på eller gör inte är brottsligt?
– Vi har inte tjänat något på det här eller försökt att lura systemet. Vi har bara försökt göra rätt för oss för att allt ska fungera rent praktiskt, säger Marie Fristedt.
Hon hade hellre sett en varning i blanketterna man fyller i vid adressändringar om riskerna som finns om man inte bor på den adress man uppgivit. Samtidigt tycker hon att lagen slår fel.
– Hur ska alla hemlösa eller papperslösa i Göteborg göra? Ska de också dömas för folkbokföringsbrott? Det finns inga bostäder, ska man behöva sätta upp ett tält på Brunnsparken för att det ska bli rätt, undrar hon retoriskt.
Marie Fristedt väntar nu på besked om Högsta domstolen kommer att ta upp hennes fall. Men hon är tveksam. Och för att lösa sina dagsböter måste hon vända sig till släktingar för att inte hamna hos kronofogden igen.
– Egentligen vill man klara det här själv. När man betalat av en skuld så här länge vill man inte få ännu en betalningsanmärkning, säger hon.
Samtidigt tar hon upp liknande fall som har att göra med folkbokföringsbrott, där rätten agerat helt annorlunda.
– Lagen är lika för alla, säger hon.
Det här är folkbokföringsbrott
• Folkbokföringsbrott infördes igen 2018 och är reglerat i Folkbokföringslagen. 42 § i Folkbokföringslagen stipulerar att den som lämnat oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring kan dömas till böter eller fängelse, max sex månader.
• Bedöms fallet som grovt kan man få upp till 2 års fängelse. Vid ringa fall ska den åtalade inte dömas.
• Det krävs också att gärningen skett med uppsåt för att en person ska kunna fällas för folkbokföringsbrott.
• Skatteverket har en skyldighet att anmäla misstanke om folkbokföringsbrott till polis och åklagare.
Källa: Skatteverket.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.