Så sent som för en månad sedan, den 12 maj, vårdades 16 covid-19-patienter på Sahlgrenska sjukhusets pandemianpassade intensivvårdsavdelningar. Sedan dess har smittspridningen minskat kraftigt i Göteborgsområdet.

– Den har gått ner snabbare än vad vi trodde, säger Tobias Carlson, samordnare i pandemigruppen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

LÄS MER: Antalet iva-patienter med covid-19 har minskat kraftigt senaste månaden

Läget har ljusnat så pass mycket att man förra veckan kunde börja avveckla de två avdelningar på Sahlgrenska-tomten som sedan i november utgjort det som kallats covid-iva. Enligt Tobias Carlson har det varit Västra Götalandsregionens största iva för covidvård.

Vad innebär det för sjukhuset att inte behöva ha platserna på Sahlgrenska öppna längre?

– Det gör ju att vi förstås får bättre möjligheter att ha öppna platser för icke-covid, ha i gång operationer och ge medarbetare semester.

LÄS MER: Debatt: Därför har jag sagt upp mig från iva

Närmar sig normalsommar på iva

Viss personal kan möjligtvis få ut några fler dagars ledighet än vad som var planerat, menar Tobias Carlson.

– Men framför allt blir det lättare att få ihop den planering som redan ligger. Det blir förhoppningsvis mindre övertid och färre luckor som behöver lösas med kort varsel, säger han och fortsätter:

– Det är en tuff belastning på ordinarie iva-platser, som det alltid är, så det här är egentligen mer att vi närmar oss ett normalt sommarläge snarare än någonting annat.

LÄS MER: Larmet från BB: var tredje pass är obemannat i sommar

Ingen covid-19-avdelning

Tanken är att covid-19-patienter i behov av intensivvård framöver ska vårdas på annat håll inom Sahlgrenska universitetssjukhuset, såsom på Östra sjukhuset.

Enstaka patienter med covid-19 finns kvar på Sahlgrenska-tomten, då de började vårdas där, men de är numera i stället isolerade på ordinarie intensivvårdsavdelningar.

– Vi har inte längre någon intensivvårdsavdelning som bara är för covid, förutom infektions-iva på Östra – men där kan man förstås ha andra infektions-iva-patienter också.

Kort sagt är det ett helt annat läge än i vintras?

– Ja absolut, och ett helt annat läge än vad det var för en månad sedan.

LÄS MER: Sommaren kan bli lugnare än väntat för sjukvården

Minskat snabbt på en månad

På måndagen intensivvårdas sju covid-19-patienter på hela Sahlgrenska universitetssjukhuset, vilket är hälften så många som för två veckor sedan. För en månad sedan var antalet iva-patienter drygt 30.

Hur långt ifrån ett normalläge är ni?

– Jag skulle säga att vi är covid-patienterna ifrån ett normalläge, faktiskt. Hela första delen av pandemin såg vi en väldigt tydlig nedgång i antalet patienter som sökte akut av andra orsaker, men den har vi inte sett den sista tiden. Nu är det ett normalt sökmönster.

Vaccination ses som viktig

Även om läget är klart bättre än vad man hade räknat med konstaterar Tobias Carlson att pandemin inte är över.

– Det här är något som har hänt de sista veckorna, så vi är fortfarande i ett läge där det är ansträngt. Det är klart att det finns sviter av pandemin, oavsett vad som händer. Även om allt går precis som det ska, och det inte blir bakslag av mutationer eller så, så är det mycket uppskjuten vård som ska tas igen och många medarbetare som är slitna efter det senaste ett och ett halvt året, säger han och fortsätter:

– Samtidigt får man vara glad när man har anledning att vara glad. Det får man väl säga att vi och samhället har just nu. Det ser positivt ut, men det gäller att hänga i det sista – att alla vaccinerar sig, att vi får till vaccinationen så fort som möjligt och fortsätter följa de restriktioner som finns.

LÄS MER: Vill flytta fram vårdgarantin i regionen – lång kö blir längre

LÄS MER: Klart: Då får partnern stanna på BB i Göteborg

TEXT

Filip Persson

filip.persson@gp.se

Följ

Socialstyrelsen har under våren analyserat väntetider och operationer på landets barnsjukhus under pandemin. I rapporten ”Analys av första och andra covid-19-vågen” framgår att det är de planerade operationerna som främst har senarelagts. Generellt sett har vården för barn minskat med 30 procent från mars 2020 till januari 2021.

LÄS MER: Personal flyttas – barnoperationer skjuts upp

LÄS MER: Region Stockholm ber privatvården om personal

En tredjedel av alla barnoperationer uppskjutna

För barn och unga upp till 17 år syns störst påverkan, enligt rapporten från Socialstyrelsen. Cirka 34 procent av de planerade barnoperationerna har skjutits fram, vilket ska jämföras med 30 procent för patienter i åldern 18 till 69 år och 31 procent för de äldre än 70 år. Nästan hälften av de uppskjutna barnoperationerna, 48 procent, gällde halsmandlar, eller tonsiller och adenoider, en slags körtel bakom näsan.

Socialstyrelsens rapport visar att specialiserad vårdpersonal och vårdplatser på barnsjukhus har behövts i vården av coronapatienter. Det slår extra hårt mot barnoperationer, eftersom mindre sjukhus har en begränsad grupp anestesipersonal.

Cirka 4 200 färre barnoperationer har utförts i regionen.

Nya siffror från Västra Götalandsregionen visar att det under pandemiåret (fram till maj i år) har utförts cirka 4 200 färre operationer på barn upp till 17 år i regionen. Det gäller både barn som sökt vård och barn som kanske inte har sökt vård de behövt och därmed inte opererats.

– Det har skjutits fram på medicinska grunder, det vill säga att vården som skjuts upp är den som av sjukhusen bedöms vara minst akut, säger Levi Siljemyr, som leder den nyetablerade enheten vårdgarantiservice på Västra Götalandsregionen.

Enheten ska vara ett stöd för sjukhusen i deras arbete med att korta väntetiden för remisser till operation.

På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, som är det största barnsjukhuset i regionen, har drygt 1 900 operationer av barn skjutits upp under det senaste året. För att utföra de inställda barnoperationerna har nu pensionärer anlitats.

– Det är för att inte konkurrera med ordinarie personal som behövs i covid-vården, svarar Kate Abrahamsson, verksamhetschef på kirurgi vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus via mejl.

Förhoppningen är att sjukhuset ska ha betat av väntelistan för barnoperationer under våren 2022.

Barns talutveckling kan drabbas

Många föräldrar hör av sig till Drottning Silvias barnsjukhus för att få veta när det blir operation för deras barn. Även om inga väntande barn har haft smärttillstånd kan det påverka organens funktion och utveckling på sikt.

– Ett exempel är barn som inte får rör i öronen och därmed inte utvecklar talet som förväntat, skriver Kate Abrahamsson.

LÄS MER: Debatten borde handla om att patienter ska få vård i tid

Privata utförare ska få ta större ansvar

På Capio Lundby specialistsjukhus på Hisingen har 709 barn i åldern 0-17 år opererats under pandemin. I snitt är det ungefär lika många som före pandemin per månad. Sjukhuset har ett avtal med regionen om att utföra en större andel offentlig vård än tidigare.

– Många ställen som bedriver akutsjukvård har inte kunnat göra den planerade vården under året som gått, och vi har fått ta emot många patienter under den här tiden, säger Agnetha Folestad, vd och verksamhetschef på Capio Lundby specialistsjukhus.

LÄS MER: Överfulla rum på barnsjukhuset i Göteborg