Det var sent på kvällen, strax innan midnatt, i november som polisen fick in ett tips.

”Jag hörde att de ska bomba judiska församlingen” stod det.

Tipsaren angav även ett namn på en person som ska ha varit inblandad. När polisen spårade tipsarens IP-adress ledde den till en bostad där bland andra en tonårig kille bodde, samma person som namngavs i tipset. Han nekar dock till att han ska ha skrivit tipset och uppgett sitt eget namn.

Knappt två veckor senare, också strax innan midnatt, fick polisen ett nytt tips:

”En bomb kommer finnas i Nordstan”, undertecknat av samma person.

IP-adressen ledde återigen till bostaden där killen bodde. Han anhölls men släpptes på fri fot kort därefter. Nu åtalas han för bland annat olaga hot mot medlemmar i Judiska församlingen i Göteborg.

Misstänkt om judar "Man måste acceptera dem”

I polisförhör svarar den unge mannen på förhörsledarens fråga om han har förstått misstanken:

– Är du seriös? Jag är helt chockad. Jag förstår misstanken, svarar han.

Förhörsledaren: Vad har du för inställning till judar?

– Ingenting, jag har bott med judar i nio år. Judendomen är bara en religion, man måste acceptera dem.

På frågor om att hotet kom från nätverket i hans bostad säger mannen att det hänger många ungdomar vid hans hus. När förhörsledaren påpekar att nätverket är lösenordsskyddat säger han att många vänner kommer hem till dem och att lösenordet står på kylskåpet.

– Jag är inte så dum att jag går in på en sida och skriver hot.

Judiska församlingen uppger att man informerade sin säkerhetspersonal om hotet och ökade vaksamheten.

Åtalades och friades för hot

Det är inte första gången som tonåringen misstänks för liknande brott. I oktober förra året ställdes han inför rätta för hot mot Judiska församlingen och dess synagoga.

”Vi kommer bomba judiska samlingen i Göteborg stad 2020-2-8, Hamas Palestinas myndighet" löd meddelandet då.

Även den gången vad det undertecknat med hans eget namn. Han nekade dock till brottet och sa även då att det kan ha varit någon annan som stod utanför lägenheten och skickade hotet. Rätten ogillade åtalet på grund av bristfällig bevisning. Tonåringen fälldes i stället för olaga tvång mot en lärare, ringa narkotikabrott och ringa bedrägeri.

Utöver olaga hot är han denna gång även åtalad för hot mot tjänsteman (en polis) och stöld. Enligt åtalet förnekar mannen brott.

LÄS MER: Misstanken: 16-åring bombhotade synagogan

LÄS MER: Friad från hot mot synagogan – anhållen för nytt hot

TEXT

Michaela Karlén

michaela.karlen@gp.se

Följ

Det finns stora skillnader i livsvillkor mellan de boende i Göteborg stadsdelar. Enligt siffror från Göteborgs stad är utbildningsnivån lägre och arbetslösheten högre i områden med låg medelinkomst än i mer privilegierade områden, och de boende upplever i högre grad både fysisk och psykisk ohälsa.

Gemensamt för dessa områden är dessutom att såväl andelen utlandsfödda som andelen med utländsk bakgrund är större, och det är dessa som har drabbats hårdast av coronapandemin. Bland annat pekar statistik från Folkhälsomyndigheten mot att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland de som har dött och underrepresenterade bland de som har vaccinerats i Sverige.

Ökad ojämlikhet under pandemin

I en ny studie från Chalmers tekniska högskola har man jämfört hur utsatta områden i Göteborg i Sverige, Buenos Aires i Argentina, Manchester i England, Shimla i Indien och Kisumu i Kenya har påverkats av städernas insatser mot covid-19 under det gångna året. Och resultatet visar att ojämlikheterna har förstärkts ytterligare under pandemin.

– Vissa områden var mer utsatta än andra och som alltid var det de som redan har det sämst ställt som drabbades, säger Jan Riise, projektutvecklare vid Göteborgs centrum för hållbar utveckling och medförfattare till studien.

Bland annat kom de fram till att utsatta grupper har varit mer exponerade för smitta, mer allvarligt sjuka och löpt större risk att dö.

– Det var en större smittspridning inom de grupperna. Det har dels att göra med sociala kontakter då det är vanligare med trångboddhet och kontaktnära yrken i utsatta områden, dels språksvårigheter då en stor del av informationen åtminstone inledningsvis var på svenska och därför inte nådde alla.

Många insatser missade utsatta grupper

I Göteborg bestod insatserna huvudsakligen av att man försökte minska de sociala kontakterna, genom distansundervisning, besöksförbud på äldreboenden, ökad möjlighet för uteservering, bredare gång- och cykelbanor och lägre parkeringsavgifter. Men de åtgärderna missade till stora delar de utsatta grupperna, menar Jan Riise. Istället betonar han vikten av tillgänglighet och beredskap för att nå så många som möjligt.

– Det är viktigt att se till att man har kommunikation i de kanaler och på de språk som krävs för att nå alla, men även att det finns en beredskap för liknande situationer i framtiden, säger han.

Ett annat lyckat koncept för att minska smittspridningen som de stötte på under arbetet med studien var delaktighet bland medborgarna.

– Det var ett väldigt liknande resultat i samtliga städer, men i ett område i Buenos Aires där invånarna var väldigt involverade, både i beslutsfattandet men också i att sprida information, blev smittspridningen mycket lägre, säger Jan Riise.

Arbetar för att bli en mer jämlik stad

Michael Ivarson, förvaltningsdirektör för socialförvaltning Centrum i Göteborg, menar att en ökad ojämlikhet inom staden är något man har befarat skulle ske under pandemin.

– Samhällskriser tenderar att slå hårdare mot de som redan är utsatta, så det är mycket som tyder på att ojämlikheten kan ha ökat under pandemin, säger Michael Ivarson.

Man har länge sett stora skillnader i livsvillkor kopplat till socioekonomiska faktorer och Ivarson betonar därför att kommunen kontinuerligt arbetat mot att bli en jämlik stad.

Detta sker utifrån fyra målområden som fokuserar på att förbättra barns uppväxtvillkor genom att införa tidiga stödinsatser till familjer, öka sysselsättningen, skapa en likvärdig stad genom att utveckla den kommunala servicen, och öka delaktigheten genom demokratisatsningar.

– Sedan pandemin startade har vi dessutom gjort ett stort arbete inom våld i relationer som tenderar att öka när det blir mer isolering, gjort stora informationsinsatser för att nå så många som möjligt och satsat mycket pengar på sommarlovsaktiviteter och föreningsstöd för unga.

Oro för vilka konsekvenser pandemin kan få

Både Michael Ivarson och Jan Riise uttrycker dock en oro för vilka konsekvenser pandemin kan komma i framtiden och menar att samhället måste arbeta preventivt för att undvika dem.

– Det är viktigt att alla samhällsaktörer har en beredskap framåt. Inte minst vården måste vara uppmärksam på psykisk ohälsa och missbruksproblematik bland unga som kan komma efter pandemin, säger Michael Ivarsson.

– Den viktigaste slutsatsen av den här studien tycker jag är vikten av att låta alla vara med. Det blir en påminnelse att inte lämna någon utanför, säger Jan Riise.

LÄS MER: Effektivare vaccin mot deltavarianten i Sverige till hösten