I en rad artiklar har GP rapporterat om Åkeredsskolan, som byggdes på 1960-talet, men i fjol behövde stängas akut, eftersom elever och personal blev sjuka av inomhusmiljön.

Eleverna fick packa med sina skolböcker för att börja pendla till en annan skola, och sedan flytta till baracker. En ny skola skulle byggas skyndsamt, men projektet drar ut på tiden.

LÄS MER: Nya Åkeredsskolan försenas – ”det finns utmaningar”

– Det är ett skräckexempel på hur Göteborgs stad hanterat sina skollokaler långsiktigt. Men det finns fler skolor som är i väldigt dåligt skick, säger kommunalrådet Axel Darvik (L).

Underhållet av skolorna är eftersatt, något som nu håller på att bita staden i svansen, med risker för akuta situationer och dyra renoveringar.

Enligt en analys konsultbyrån Svefa gjort på uppdrag av kommunstyrelsen rör det sig om en underhållsskuld på 3,5 miljarder kronor.

– Vi har både höga underhållskostnader, och stor underhållsskuld. Lokalförvaltningen jobbar hela tiden med akuta insatser och skjuter på det planerade underhållet, som växer och blir dyrare, säger Axel Darvik.

– Istället för att ha planerat underhåll förstörs saker och ting, som fönster, tak, fasader, golv och väggar. Det blir dåliga lokaler med stora problem som drabbar undervisningen, och göteborgarnas tillgångar blir förstörda.

Men lokalförvaltningen menar att de måste prioritera. Under många år har pengarna de fått inte räckt för att täcka underhållsbehovet och de har tvingats skjuta på sådant som behöver göras inne på skolorna, för att istället prioritera skalskyddet.

Patrick Kristensson, direktör på lokalförvaltningen, säger att konsekvensen av att pengarna inte räckt blir att åtgärderna till slut blir väldigt dyra.

– Om man bara lappar och lagar ett tak som läcker blir till slut fler saker skadade, säger han.

Han säger att de varje år påtalar för politikerna att det behövs mer pengar. Men när budgeten är lagd behöver de prioritera efter den.

Vänsterpartiets kommunalråd Daniel Bernmar menar att lokalförvaltningen är klämd mellan skolförvaltningarnas behov och alliansens krav på att hålla i pengarna och att det gjort att man skjutit på underhåll som behövt göras.

– Det blir en väldigt räddhågsen organisation, när högerstyret i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sitter och säger att de inte har råd, trots att vi haft det största överskottet någonsin två år i rad, säger han.

LÄS MER: Föräldrarna i Näset har fått nog – 800 i protest

Saknas långsiktig plan

I rapporten av Svefa framkommer att skolförvaltningarna är frustrerade över skicket på lokalerna, och att det saknas en långsiktig strategisk planering för underhållet.

– Det är lokaler från 70- och 80-talet som börjar generera behov och kostnader. Vi har en stor andel sådana lokaler i Göteborg, särskilt bland skollokalerna, säger Andreas Sjunnesson, verksamhetschef för fastighet och säkerhet på grundskoleförvaltningen.

Han säger att det inte är bra att planeringen inte funkat i staden, men påpekar att det här är en gemensam utmaning, som inte är kopplad till en enskild nämnd eller förvaltning.

– Men det behövs en nedtecknad långsiktig fastighetsplan. Och det ska jag inte sticka under stol med att det är en förväntan mot lokalförvaltningen, att de levererar en sådan plan. Jag vet att arbetet är igång. Planen behövs för att hantera de utmaningar vi har de kommande tio åren, säger han.

Vad tänker du om att det inte funnits en sådan plan innan?

– Att inte sköta om sina hus är i viss mån att låna pengar av framtiden till en ganska dålig ränta. Att inte sköta om underhållet innebär att det blir ökade kostnader om man inte tar hand om det, eller att det blir akuta händelser. Det är därför det är så viktigt att vi tar hand om det här tillsammans framåt nu.

Lokalförvaltningsdirektören Patrick Kristensson säger att de har långsiktiga underhållsplaner för alla fastigheter, som de jobbar efter, och att de även har en tajt dialog med de andra förvaltningarna.

– Vad vi jobbar med nu och tar fram är försök att portföljhantera detta, och presentera ett paket, säger han.

Den här planen tar de fram tillsammans med stadsledningskontoret, skolförvaltningarna och de andra kundförvaltningarna.

Varför har inte den här övergripande planen funnits tidigare?

– För att vi inte har jobbat på det viset. Många skolor och förskolor är byggda på 60- och 70-talet och historiskt har man inte gjort så mycket. Det funkar för stunden, men någon gång kommer sanningen ifatt, och där är vi nu.

LÄS MER: Friskola i Göteborg döms till skadestånd

”Kommer urholka skolbudgetarna”

Planen är att åtgärda det eftersatta underhållet under de kommande åren. Till det kommer det planerade underhållet. Men det betyder också att hyrorna skolorna och förskolorna betalar riskerar att stiga framöver.

I och med ett nytt hyressystem som kan införas successivt från och med 2022 sprids kostnaderna inte längre ut över staden, utan hamnar direkt på skolförvaltningarna, vilket gör att pengarna som blir över till själva skolverksamheten minskar, om inte mer pengar tillförs.

– Det innebär också att hela kostnaden för skollokalen landar på verksamheten, det kommer att påverka hur vi kan använda våra resurser framöver. Det är åtgärder som måste utföras och som det kommer behöva betalas hyra för, säger Andreas Sjunnesson.

Axel Darvik menar att det funnits en slit- och slängmentalitet i staden, vilket gjort att skolor blir så dåliga att de måste rivas och ersättas. Även det blir en kostnad för skolförvaltningarna.

– Om man ska riva och bygga nya skolor kommer det att bli jättedyrt och urholka en del av skolbudgetarna framöver, säger han.

LÄS MER: Gårdstensskolan rivs – oklart om en ny skola ska byggas

Frågan om att göra om systemet för hyrorna ligger på politikernas bord på onsdagens kommunstyrelsesammanträde.

Vänsterpartiets kommunalråd Daniel Bernmar säger att han gärna diskuterar någon form av förändrad hyresmodell, men säger att man måste förstå för- och nackdelar med olika system.

Det gemensamma ansvaret för historiska skulder och kulturhistoriska byggnader försvinner med det nya systemet.

”Kommer slå så in i bomben"

Daniel Bernmar säger att kostnaderna för skolan skulle bli lägre i några år, men att det om kanske fem år kan bli dyrt när stora renoveringar nu krävs för skolor byggda på 70-talet.

– Då kommer det helt plötsligt bli väldigt kostsamt för skolan. Då kommer det att slå så in i bomben. Konsekvensen blir väldigt mycket dyrare lokaler. Risken är att förvaltningar inte kommer vilja renovera sina lokaler, säger han.

Lokalförvaltningen har en lista över skolor där så kallade reinvesteringar genomförs. Det är skolor som behöver renoveras för att åtgärda eftersatt underhåll, och för att säkra skolornas funktion.

En av skolorna som behöver renoveras rejält är anrika Karl Johansskolan i Majorna. Åtgärder för tak, fasad, fönster och restaurering till en sammanlagd förväntad kostnad på 40,3 miljoner kronor finns på listan.

För en sådan skola blir det alltså dyrt med det nya systemet.

– Risken är att det blir extremt orättvist. Man är fast i sina lokaler, säger Daniel Bernmar.

Axel Darvik säger att den nya modellen inte är en långsiktig lösning, utan att de behöver titta på hur kostnaderna kan smetas ut långsiktigt och jämnas ut.

– Men i viss mån är det klart att när vi under lång tid haft eftersatt underskott, så blir det ökade kostnader, säger han.

Samtidigt säger han att det finns pengar att spara om man jobbar mindre ryckigt med underhållet.

Patrick Kristensson på lokalförvaltningen ser positivt på att den som hyr ska betala vad det kostar, om det nya hyressystemet införs.

– I det läget har vi en dialog med våra hyresgäster, det här anser vi att vi kommer att behöva göra, vill ni att vi ska göra det?

Det handlar alltså om att renovera och utföra underhåll mer utifrån skolornas och förskolornas behov.

Ser du någon risk i att skolor skjuter underhåll på framtiden för att det blir för dyrt?

– Nej, det tror jag faktiskt inte. Men när man ska bygga nytt hoppas och tror jag att man tänker till kring hur mycket ytor som behövs, eller om lokalerna kan samnyttjas över en större del av dygnet.

Bolag kan ta över skollokalerna

På samma kommunstyrelsesammanträde som hyrorna finns också ett förslag om att låta ett bolag sköta skolornas lokaler, istället för lokalförvaltningen, på bordet.

En sådan bolagisering har genomförts i Stockholm, Uppsala och Sollentuna.

Axel Darvik säger att ett bolag har en annan förmåga att hantera underhåll och investeringar, än en kommunal förvaltning.

– Man kan lättare balansera resultatet över olika år. Men är man en del av kommunens totala budget måste det gå jämnt upp varje år, säger han.

Inför beslutet har två konsultfirmor utrett hur lokalförvaltningen arbetar med stadens skol- och förskolelokaler, och kritiken är svidande.

• Ingen förvaltning har fullt ut tagit ansvar för att strategiskt utveckla skolfastigheterna.
• Att lokalförvaltningen är den ”utförande” organisationen gör att de saknar förutsättningar att planera långsiktigt.
• De förvaltningar i staden som har hand om skolor, grundskoleförvaltningen och utbildningsnämnden, menar att exploateringsekonomin trumfar allt och och att behovet att säkerställa tomter för utbildningslokaler prioriteras ned. Det gör att lokalerna kan bli dyra.
• Ansvarsfördelningen gällande lokalförsörjningen är inte tydlig för alla förvaltningar vilket gjort att frågor skjuts mellan olika instanser.
• Det saknas formella forum för att hantera målkonflikter i stadsplaneringen.

Skolförvaltningarna ser också en risk att kostnaderna ökar i och med bolagiseringen.

Samtidigt betonar Ekan i rapporten att en bolagisering i sig inte löser problemen, utan att det krävs ett långsiktigt arbete i bolaget.

LÄS MER: Politikerna överens om ny stadsplanering

LÄS MER: Hårda kritiken mot Nytorpsskolan i Göteborg

”Vansinnigt att skapa nytt bolag”

Daniel Bernmar tycker att det vore vansinnigt att skapa ett kommunalt bolag som tar över lokalfrågan.

– Under 15 års tid har vi kämpat för att komma bort från bolagen. Det finns en lång bakgrund till det, med dålig och oklar styrning, mutor och korruptionsskandaler. Göteborg har fått ett öknamn på grund av det, säger han.

Han menar att det inte är konstigt att lokalförvaltningen har högre kostnader än branschstandard.

– Jag hoppas att vi aldrig lägger oss så lågt. Vi har högt ställda kvalitetskrav, hållbarhetskrav och krav på arbetsförhållanden. Branschstandard är en illvillig ekonomisk tolkning som skulle innebära en stor försämring för göteborgarna, säger han.

Politiken måste istället låta lokalförvaltningen ta större egenansvar över investeringarna, och utrymme att vara på tårna och arbeta med lokalerna utifrån skolförvaltningarnas behov, istället för att som de senaste årtiondena ha uppdraget att vara förvaltande.

– Då krävs också en politisk vilja att ge det uppdraget. Högerstyret behöver möjliggöra det utrymmet.

Här är skolorna med stora underhållsbehov:

Enligt lokalsekretariatet har en dryg tredjedel av stadens skolfastigheter lägre standard/ändamålsenlighet och kan kräva stora åtgärder eller investeringar för att långsiktigt fungera.

Mellan 2021 och 2030 väntas det planerade underhållet kosta 3,2 miljarder kronor. Till det kommer det eftersatta underhållet som behöver tas igen, på 3,5 miljarder kronor.

Här är några skolor med stora behov, enligt lokalförvaltningen:

Västra Göteborg

Trollängsskolan

Ängåsskolan

Näsetskolan (på bilden ovan)

Vättnedalsskolan

Tynneredsskolan

Lindåsskolan

Angered

Nytorpskolan

Hjällboskolan (på bilden ovan)

Hisingen

Tångenskolan

Gunnestorpsskolan, (rivning alternativt ombyggnad)

Klarebergsskolan Ryaskolan (på bilden ovan)

Nedergårdsskolan

ANNONS

Majorna-Linné

Kungsladugårdsskolan (på bilden ovan)

Karl Johansskolan

Planerade rivningar

Askimsskolan

Skytteskolan Hus B

Åkeredsskolan (på bilden ovan)

Gamla Långedragsskolan Hus B

Eriksboskolan Lerlyckeskolan – utreds för eventuell rivning

Brudbergsskolan – trolig rivning

LÄS MER: Här är Göteborgs mest populära skolor

LÄS MER: Lokalförvaltningen tvingades räkna om – behovet steg med åtta miljarder

LÄS MER: Mer pengar – eller totalstopp för reparationer och underhåll

TEXT

Anna Ekström

[email protected]

Följ