De båda rapporterna görs separat och skulle ha presenterats gemensamt runt årsskiftet. Arbetet har dock försenats. Först i slutet av februari släpps detaljerna kring det dramatiska räddningsarbetet på Övre Husargatan i Göteborg tidigt på morgonen den 28 september i fjol.

LÄS MER: Deras liv vävdes samman av skräckmorgonen

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, gör årligen några få större olycksutredningar med ett nationellt perspektiv. För myndigheten är explosionen, branden och räddningsarbetet i Annedal intressant på flera sätt.

Många olika riskbedömningar

– Det var en ovanlig, resurskrävande och svår händelse med många olika riskbedömningar, säger Ulf Bergholm, ansvarig för utredningen vid MSB.

– Samtidigt hade Räddningstjänsten en komplex livräddningssituation med många människor på flera olika platser samtidigt. Det var stressigt, stökigt och ovisst. Initialt visste ingen om det skulle smälla igen, säger han.

Jämte MSB:s undersökning gör avdelningen för olycksutredning och analys vid räddningstjänsten Storgöteborg en egen utredning med lokalt fokus på olika områden. Syftet med utredningarna är detsamma: ”att utveckla säkerheten för räddningspersonal vid explosion med efterföljande brand.” Detta grundat på kunskap och erfarenhet från dramat på Övre Husargatan.

LÄS MER: Brandmannen Johan väcktes av grannarna – hyllas som hjälte

Kartläggs från första samtalet

Från MSB:s sida har man fokus på händelseförloppet under de första kritiska timmarna. Minut för minut kartläggs infernot i Annedal från det första larmsamtalet klockan 04.47.

– De första timmarna är viktiga. Vi tittar på hanteringen vid larmcentralen, insatsledningen på plats och det livräddande arbetet. Vi har också granskat samarbetet med polis och ambulans och vilken beredskap räddningstjänsten hade om det samtidigt som händelsen i Annedal hade skett en annan stor brand eller olycka i området. Vi har även tittat på den utbildningsnivå som finns för den svåra och krävande uppgiften, säger Ulf Bergholm och fortsätter:

– Däremot ingår det inte i vårt uppdrag att undersöka orsaken till explosionen och branden, det är polisens sak. Vi har heller inget fokus på olika sociala eller sjukvårdande konsekvenser som en så här omfattande händelse får, betonar han.

En kvinna avled

Dramat under de tidiga och kaosartade morgontimmarna kom att skaka Göteborg under lång tid.

En äldre kvinna avled till följd av de skador hon ådrog sig. 23 personer fördes till sjukhus, varav 16 fick stanna för vård.

140 lägenheter evakuerades och hundratals människor blev utan hem. De som bodde i de värst drabbade uppgångarna beräknas kunna återvända först i början av nästa år. De materiella kostnaderna är uppe i mångmiljonbelopp.

LÄS MER: Då kan de boende flytta tillbaka – men Viktor återvänder aldrig

En central fråga i utredningen är varför explosionen ledde till så omfattande konsekvenser.

– Det var en mycket kraftig smäll. Den ledde till branden och till att flera brandceller slogs ut när ytterdörrar sprängdes sönder av kraften. Det gjorde också att röken spreds snabbt, säger Ulf Bergholm.

Chock och förvirring

Smällen inträffade vid en tidpunkt när många var hemma. De flesta låg och sov.

– Man väcktes av explosionen, röken och hettan. Det är klart att det skapade chock och förvirring, ingen visste ju vad som hänt. Eftersom flera uppgångar drabbades behövdes de livräddande insatserna ske på flera ställen ungefär samtidigt, vilket gjorde arbetet komplext. Det var många personer i husen. Vid en ”normal” brand har man oftast några få platser att fokusera på. Här var det flera.

– Fördelen, om man nu kan prata om en sådan i sammanhanget, var att explosionen skedde i ett storstadsområde där räddningstjänsten har maskinella och personella resurser. Räddningsarbetet hade försvårats i en mindre stad, säger Ulf Bergholm.

LÄS MER: Förödelsen efter explosionen – alla varor får kasseras

Totalt jobbar sex personer med utredningarna, fyra på uppdrag av MSB och två vid räddningstjänsten Storgöteborg.

Även polisen utreder omständigheterna kring explosionen. Något åtal är dock inte aktuellt eftersom den man som misstänks ligga bakom sprängattentatet är död.

TEXT

Magnus Vasell

magnus.vasell@gp.se

Följ

Diskussionerna om Stena Lines färjeterminaler, som i dag utgör en barriär mellan staden och älven, har pågått i decennier. Under tisdagen kom beskedet som legat i luften under en tid: Göteborgs hamn har tecknat ett avtal med rederiet, som kommer att lämna centrala staden senast 2027 för att flytta till Arendal.

För stadsbyggnadskontorets chef Henrik Kant är det goda nyheter.

– Vi har inte hunnit prata ihop oss efter det beskedet, men det är klart att det ger en fantastisk möjlighet att stadsutveckla de här delarna. Det påverkar både tillgången till älven och den tunga godstrafiken genom staden, säger han.

Byggnadsnämndens ordförande Hampus Magnusson (M) säger att den mark som nu frigörs för exploatering är den mest attraktiva i hela Skandinavien.

– Det är helt unikt att en storstad som Göteborg har den här typen av ytor längs vattnet att exploatera. Det öppnar för att ta hela det här området i en helhet. På sikt kan det bli ett jättefint stråk hela vägen från Operan till Nya varvet.

Sedan tidigare finns stora planer för området kring Danmarksterminalen vid Masthuggskajen. En konstgjord halvö ska byggas och på sikt ge plats åt 6 000 arbetsplatser och 1 300 bostäder och strax intill står kontorsfastigheterna Vågen och Brick studios snart klara. På sikt planeras för en park ovanpå Götatunneln och ny bebyggelse istället för Kommersen.

E45 ska däckas över

I Trafikverkets nationella plan finns dessutom beslut om att E45 under perioden 2028-2033 ska däckas över vid Järnvågen, något som skapar ytterligare möjligheter.

Henrik Kant säger att de stora arbeten som redan pågår i området till viss del kommer att styra när och hur man ska gå vidare med den mark som Stena Line kommer att lämna.

– All stadsutveckling är en prioriteringsfråga. Nu har vi ett besked från Stena att de kommer att flytta 2027, men om vi ger oss på det direkt eller om det får vänta lite är en senare fråga. Vi behöver fundera på i vilken ordning vi gör vad och i slutändan är det ett politiskt beslut, säger han.

Ett attraktivt stråk

Längre västerut längs älvstranden ligger Fiskhamnen och även där finns det tankar om hur man vill utveckla platsen, med bättre lokaler för verksamheten och plats för bostäder. När färjeterminalen försvinner – och med den en del av den tunga trafiken – ser Henrik Kant stora möjligheter att knyta ihop hela sträckan längs älven.

– Där får vi ju att det kommer i ett annan sammanhang och helt andra förutsättningar för att göra ett attraktivt stråk i och med att de här ytorna släpps. Det kanske kan bli en boulevard.

Med tanke på att det i första hand ska byggas kontorslokaler på den planerade halvön så är en trolig inriktning för den mark som nu frigörs i första hand bostäder och kommunal infrastruktur i form av förskolor och skolor.

– Jag vill i första hand se bostäder där, så att vi får ett levande stråk. Under många år har staden varit vänd från vattnet – som Folkets Hus på Järntorget – nu kan vi vända staden åt andra hållet och utnyttja närheten till vattnet, säger Hampus Magnusson.

Fem år återstår till dess att Stena Line lämnar sitt nuvarande läge. Hur lång tid det tar innan ny bebyggelse börjar växa fram är svårt att säga. Henrik Kant konstaterar att det rent teoretiskt skulle kunna hända saker omkring 2033, om det finns färdiga planer som går att förverkliga direkt när färjorna försvinner.

– Men ska jag vara krass är det nog troligare att det blir 2040. Men det är en politisk prioritering och bedömning av vad staden har resurser för, säger han.

LÄS MER: Stena Lines drag – planerar för hamnflytt

LÄS MER: Nu kan Stenas terminaler vara på väg bort

TEXT

Arne Larsson

arne.larsson@gp.se

Följ