Linda Carlssons dotter Emma nekades skolskjuts mellan nattis och skolan av Göteborgs kommun. Nu har hon fått rätt i kammarrätten efter att ha överklagat. Bild: Jonas Lindstedt
1/2

Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa.

Linda vann i kammarrätten: Emma får rätt till skolskjuts

Efter att ha nekat Emma, 8 år, skolskjuts två gånger om tvingas nu Göteborgs stad att backa efter en dom i kammarrätten. Nu får hon rätt till skolskjuts fram och tillbaka till nattis när mamma jobbar natt på Sahlgrenska.
– Det känns som en fantastisk upprättelse, säger Linda Carlsson.
ANNONS

Emma går i andra klass på Lundenskolan men sover på dygnet-runt-förskola de nätter som hennes mamma Linda Carlsson jobbar på Sahlgrenska. Linda har ensam vårdnad om sin dotter och har ingen släkt eller familj i Göteborg som kan hjälpa till.

Emmas nattis låg tidigare på gångavstånd till skolan men i november 2020 flyttades verksamheten till Landala. Hon nekades skolskjuts mellan nattis och skolan av grundskoleförvaltningen och sedan av socialtjänsten. Efter det fick hon avslag i båda fallen av förvaltningsrätten när hon överklagade.

ANNONS

– Då kände jag mig uppgiven och orättvist behandlad för det är något som borde vara självklart för föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid och inte kan lösa sin situation på annat sätt, säger Linda Carlsson.

Föreslog byta av skola

Socialtjänsten angav först i motiveringen till sitt avslag att situationen kunde lösas genom att Emma kunde byta skola eller att hennes mamma kunde byta jobb.

– Socialtjänsten tyckte att Emma skulle byta skola mitt i ett läsår och det kunde inte jag som vårdnadshavare acceptera. Att myndigheten ens kan föreslå en sådan förändring när hon nyss har fått byta från ett nattis till ett annat med delvis ny personal är ansvarslöst.

Men nu har kammarrätten beslutat att Emma har rätt till skolskjuts till och från nattis.

Linda Carlsson är specialistsjuksköterska på thoraxintensiven på Sahlgrenska sedan 22 år. Bild: Sahlgrenska
Linda Carlsson är specialistsjuksköterska på thoraxintensiven på Sahlgrenska sedan 22 år. Bild: Sahlgrenska

Ingen fråga för skolan

Det finns ingen grund i Skollagen för att bevilja Emma skolskjuts mellan nattomsorg och skolan. Reglerna innefattar bara skolskjuts till och från hemmet och inte till exempel nattomsorg. Istället hänvisar förvaltningsrätten i Göteborg i sitt avslag att Linda skulle ansöka om skjuts med hjälp av socialtjänstlagen.

Trots detta fick Linda återigen avslag hos förvaltningsrätten. Därför valde hon att slutligen överklaga beslutet hela vägen till kammarrätten, som nu ger henne rätt.

”Eftersom det är nödvändigt att Emma kan ta sig till skolan från nattomsorgen för att uppnå en skälig levnadsnivå finner kammarrätten att nämndens beslut ska upphävas och att Emma ska beviljas skolskjuts”, skriver kammarrätten i sitt beslut.

ANNONS

Rätten poängterar vidare i sitt beslut att Göteborgs kommun inte har någon skyldighet att erbjuda nattis, men har bedömt att Emma är i behov av sådan insats. Att då neka henne skolskjuts rimmar dåligt med att bevilja henne nattomsorg överhuvudtaget.

”Om behovet inte blir uppfyllt förfelas också syftet med den beviljade nattomsorgen”, konstaterar rätten.

– Beslutet är stor lättnad och jag hoppas att det här kommer att underlätta för andra föräldrar med liknande behov i framtiden.

LÄS MER: Emma nekas skolskjuts till nattis när mamma räddar liv

LÄS MER: Emma nekas skolskjuts när mamma räddar liv på covid-iva

Vill få prejudicerande dom

Linda Carlsson har i en tidigare artikel sagt till GP att hon inte kunde förstå hur frågan om skolskjuts kunde hamna hos socialtjänsten. Speciellt när barn som bor växelvis hos föräldrar på olika adresser har rätt till skolskjuts till båda adresserna medan Emma inte kan få skjuts från nattis.

Marie Company är enhetschef för barn och unga vid socialtjänsten i centrum. Hon säger att kommunen behöver vägledning om socialtjänsten ska börja utföra den här typen av arbete.

– Vi kommer verkställa det här såklart. Men vi lär försöka få prövningstillstånd hos Högsta Förvaltningsdomstolen för att få en prejudicerande dom och vägledning över hur vi ska jobba med detta. Är det så att socialtjänsten ska syssla med skolskjuts också så vill vi veta hur det ska gå till. Detta öppnar upp för många frågor som jag nog tycker tillhör Grundskoleförvaltningen egentligen, säger hon.

ANNONS

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.

ANNONS
Från polishuset i Göteborg bevakas kamerorna som satts upp runt om i Västsverige. Bilderna på skärmen i bakgrunden är arrangerade för fototillfället.
Från polishuset i Göteborg bevakas kamerorna som satts upp runt om i Västsverige. Bilderna på skärmen i bakgrunden är arrangerade för fototillfället. Bild: Anders Ylander

Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa.

Nya kameracentralen kan bevaka Västsverige dygnet runt

Från en central i Göteborg kan polisen dygnet runt bevaka alla kameror som myndigheten satt upp i regionen.
Men verksamheten är långt ifrån på plats.
– Det lär dröja många år till, säger Tobias Stenström, kameraansvarig på polisen i region Väst.
ANNONS

Vintern 2017 satte polisen i region Väst upp de första realtidskamerorna i Hammarkullen, Bergsjö och Hjällbo. Samtidigt tog myndigheten över ett antal kommunala kameror i Biskopsgården.

Sedan dess har det hänt en hel del kring kamerabevakning. 2018 kom en ny lag som underlättar för polisen att sätta upp kameror och därefter har övervakningen byggts ut.

I region Väst finns det i dag drygt hundra kameror. Tanken är nu att alla kameror på sikt ska bevakas från en central på polishuset i Göteborg.

ANNONS

– Allt startade som ett pilotprojekt förra vintern, där även region Bergslagen, Örebro, och region Stockholm deltog, som stor respektive liten region, för att komma fram till metoder och arbetssätt, säger Tobias Stenström, sektionschef för sektionen för kamerabevakning och analys på polisen i region Väst.

En kameraoperatör sitter och bevakar kamerorna via centralen på polishuset i Göteborg.
En kameraoperatör sitter och bevakar kamerorna via centralen på polishuset i Göteborg. Bilderna på skärmen i bakgrunden är arrangerade för fototillfället. Bild: Anders Ylander

Centralen långt ifrån färdig

Kameracentralen bevakar i realtid vad som händer i samhället för att kunna förhindra, upptäcka och bekämpa brott, ordningsstörningar och samtidigt öka tryggheten på offentliga platser.

Redan nu är verksamheten delvis igång i Göteborg. På plats arbetas det aktivt med realtidsbevakning på vardagar och vissa kvällar men också när det är större händelser eller insatser.

Men kamerabevakningscentralen är långt ifrån färdig.

– Vi håller just nu på att bygga upp den med personal och allting runt omkring. Vi har en bättre lokal nu än när projektet drog igång, men inte tillräckligt med resurs. Hela regionen ska växa med fler medarbetare så det är många delar som behöver resurs.

 Tobias Stenström, sektionschef för sektionen för kamerabevakning och analys på polisen i region Väst.
Tobias Stenström, sektionschef för sektionen för kamerabevakning och analys på polisen i region Väst. Bilderna som syns på skärmen i bakgrunden är arrangerade för fototillfället. Bild: Anders Ylander

Verksamheten behöver mer resurser

Tobias Stenström berättar att det långsiktiga målet är att ha en bevakning under dygnets alla timmar. Men för att det ska vara möjligt behövs fler anställda, mer pengar till fler kameror, bättre teknik och utvecklad lagstiftning.

– En sådan verksamhet är några år bort, säger han.

På grund av en åtstramad budget inom polisen blev det inga nya kameror eller it-utrustning i år. Men Tobias Stenström hoppas på mer pengar nästa år.

ANNONS

– Regeringen har i kommande års budget föreslagit en stor del till polisens teknik- och it-utveckling. Vi hoppas på en stor del av den kakan.

Ska larma i realtid polis på fält

Centralen ska också vara till hjälp för både ledningscentralen, poliser ute på fält men även för att larma om någonting händer så att en patrull kan skickas iväg.

– Den största vinsten ligger i en skyndsam hantering av filmmaterial i akuta händelser där materialet snabbare kan presenteras för utredaren, säger han.

Allt bildmaterial som fångas på kamerorna i region Väst kommer även att hanteras på kamerabevakningscentralen. Polisen samverkar också med Göteborgs stad gällande vidare utbyggnad av kameror inom spårvägsområden samt med Västtrafik.

Efter att pilotprojektet i sjösatts inom polisen har också region Syd börjat bygga upp en kamerabevakningscentral i Malmö.

En kameraoperatör bevakar kameror från en central på polishuset i Göteborg. Bilderna som visas är arrangerade för fototillfället.
Så här kan det se ut när en kameraoperatör tittar på kameror som polisen har satt upp runt om i Västsverige. Bilderna som visas är arrangerade för fototillfället. Bild: Anders Ylander

Vilka konkreta effekter som en sådan här kameracentral egentligen har för brottsbekämpning och trygghetsarbete är i dag relativt obeforskad mark, i alla fall i Sverige. Det menar Marie Eneman, forskare på institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet.

ANNONS

– Polisen tycker däremot att det är ett värdefullt verktyg i deras arbete, säger hon som i sin forskning har intervjuat flera poliser om just arbetet med övervakning.

Viktigt att integriteten skyddas

Marie Eneman berättar att flera poliser vittnar om att kamerorna har en förebyggande effekt kring brott och kan användas på ett värdefullt sätt vid utredning.

Kamerorna ger även en viss trygghet för poliser som är ute på fält.

Skulle du säga att en sådan här central är välinvesterade pengar?

– Samhället i dag ser inte ut som för tio år sedan och tekniken blir bättre och utvecklas. Jag tycker därför det är helt rimligt att polisen utvecklar den här typen av tekniska verktyg som kamerabevakning innebär.

Men en aspekt får inte glömmas:

– Det är dock viktigt är att det finns tydliga riktlinjer och reglering kring hur kamerorna får användas och hur ska materialet ska lagras och så vidare. Det hänger ihop med att ett starkt integritetsskydd för individer måste säkerställas, säger Marie Eneman.

Och just människors integritet är något som polisen, enligt Tobias Stenström, har med sig hela tiden i sitt arbete när det kommer till digital närvaro via bland annat kameror.

– För att vi ska kunna sätta upp en kamera måste det vara en brottsutsatt plats och finnas konkreta brott eller risk för brott. Så vi kan inte bara sätta upp en kamera hur som helst, säger han.

Så fungerar lagen

Kamerabevakningslagen trädde i kraft den 1 augusti 2018 och ger polisen tillsammans med bland annat Säpo och Tullverket rätt att sätta upp kameror utan ett tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.

Men det innebär inte att det är fritt fram att bevaka ett område hur som helst. Polisen måste ändå göra en bedömning om bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset på platsen.

Myndigheten måste även dokumentera vilken bedömning som gjort innan bevakningen inleds. Det finns alltså inget tak för hur många kameror som får sättas upp utan det är en bedömning som ska göras på varje plats.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten, IMY

LÄS MER: Polisen utvecklar avancerat övervakningssystem – så ska det fungera

LÄS MER: 300 poliskameror ska övervaka centrala Göteborg

LÄS MER: Delade meningar om kamerorna: "Låter som en mardröm"

LÄS MER: Forskare om kamerorna: "Kan inte säga att det funkar"

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.

ANNONS